Utebliven mönstring ledde till polisförhör

En 20-årig man i Gnesta kallades till mönstring av Pliktverket men lät bli att gå. Det ledde till att han blev polisanmäld, förhörd och fick betala böter, trots att endast cirka 14 procent gör lumpen.Slöseri med resurser, anser polisen.

Övrigt2006-01-06 19:22
För polisen i Gnesta innebar det att arbetstid gick åt till förundersökningen som inleddes när polisanmälan kom från Pliktverket. Mannen, som vi kan kalla för Per, kallades till förhör, förhördes och dömdes till böter på 400 kronor.

Närpolischef Peter Johansson tycker inte att polisen ska behöva lägga sina resurser på dessa ärenden.
Det är inte bra, för vi har andra ärenden som vi skulle kunna arbeta med i stället, säger han.
Det är så få som gör lumpen i dag så jag tycker att det är ett onödigt brott att utreda.
Brottet som Per gjorde sig skyldig till kallas för brott mot lagen om totalförsvarsplikt.
Det är inte så vanligt att det kommer in sådana här polisanmälningar, men det förekommer, säger Peter Johansson.
Enligt lagen måste den som kallas till mönstring infinna sig. Följden av att inte göra det blir böter och kanske även polishämtning till mönstringen.

Per, som blev kallad till mönstring första gången när han var 18 år, lät inte bli att gå av ideologiska skäl och kan tänka sig att göra lumpen någon annan gång.
Det var ingen ideologisk vägran direkt, men jag ville inte just då.
Han har betalat sina böter och tycker inte att det är något konstigt med det.
Det är i princip inte fel att jag får betala böter eftersom lagen säger så. Men det känns lite onödigt. Det finns väl tillräckligt med folk som vill göra lumpen för att de som inte vill ska få slippa, säger Per.
Och så är det. Till största delen i alla fall.
Mellan 92 och 94 procent av alla som gör lumpen är motiverade, säger Ann Elgemark, informationsdirektör på Pliktverket.
Vi försöker att hitta de som är motiverade så långt det är möjligt.

Vid mönstringen noteras hur intresserad personen i fråga är av att göra lumpen. När personer tvingas göra lumpen mot sin vilja handlar det ofta om befattningar med höga krav på exempelvis fysisk förmåga och lämplighet att leda en grupp.
Där kan vi ibland ha svårt att fylla platserna. Det var skillnad för några år sedan då det fanns fler enkla befattningar.
För samtidigt som ett fåtal måste göra lumpen trots att de inte vill så finns det personer som blir besvikna för att de inte får.
Det är inte helt ovanligt att det ringer personer hit som är besvikna för att de har tänkt sig en karriär som officer, säger Ann Elgemark.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om