Utgrävningar ger svar om Garvaregården
Hur hade garvaren och hans familj det i Trosa på 1800-talet? 13 gropar på och utanför Garvaregården ska ge en uppfattning om hur livet där levdes.
En botten på en garvartunna i trä har skymtats och ska undersökas närmare. Ytterligare en tunna ser ut att ligga strax intill.
Jag har funnit hårrester från hudar också, berättar han och visar på en plastpåse med hårstrån.
För att få ett stycke fint läder av en djurhud måste den garvas, eller beredas. Björn Pettersson berättar att huden lades i en trätunna som var fylld med bland annat vatten, hönsgödsel, osläckt kalk, borax och ekbark.
Man vet att det funnits mellan sex och tio garvartunnor här men man vet inte exakt var de stått.
Björn Pettersson har även hittat skärvor från köksredskap. Några skärvor är i keramik. Han har också träffat på stensättningar som tyder på att utegården varit belagd med sten. Det är Garvaregårdens utegård som är det intressanta i utgrävningarna och som ska dokumenteras. Hur livet levdes inne i garveriet, ladugården och boningshuset vet man ganska mycket om eftersom både möbler och redskap finns bevarade.
Det är det ytliga kulturlagret vid Garvaregården som undersöks i de tretton provgroparna som Sörmlands Museum grävt. Förundersökningen måste göras därför att Trosa kommun vill sänka marken inne på Garvaregården. Det ska ge en bättre avrinning och skydda husen från väta. Garvaregården har redan besvärliga rötskador.
Det är inte bara rester från garveriets dagar, det vill säga från 1800-talet fram till 1912, som Björn Pettersson dokumenterar. Väldigt gärna vill han hitta tecken på hur livet levdes på Garvaregården innan det blev garveri. Så mycket vet man i alla fall att en del av bostadshuset är från 1700-talet, långt innan den första garvaren flyttade in.
Så jobbar vi med nyheter