Uttåget ur Gaza är bara ett första steg

En stor tyst majoritet i Israel stödjer Gazautrymningen. Bosättarna har trots allt slagit sig ner på ockuperad mark. Många har lämnat området för länge sedan för att i lugn och ro bygga upp en ny tillvaro på en annan plast. Andra har stannat av främst religiösa skäl och väntar in i det sista på ett mirakel.
Men i dag startar tvångsförflyttningen. Hittills har den israeliska militären, som kallar operationen en hjälpande hand, förhållit sig avvaktande.
De låter sig förhoppningsvis inte provoceras av de tusentals aktivister som har tagit sig in i området för att stödja bosättarna eller av de Hamas-anhängare som demonstrerar utanför. Båda grupperingarna önskar i grunden hålla konflikten levande och vill inget hellre än att det ska bli våldsamheter.
Men de bosättare som fortfarande vägrar att lämna sina hem kan i fortsättningen räkna med att mötas av en järnhand.

Premiärminister Ariel Sharon är inte bara politiker, han är också militär och lika konsekvent i båda skepnaderna. Bland bosättarna, som alltid har betraktat honom som sin främste allierade, har nog många svårt att nu se honom som något annat än förrädare.
Men Sharon är väl medveten om vad han gör.
De judiska bosättningarna på Västbanken och i Gaza är ett avgörande hinder på vägen mot en uppgörelse mellan Israel och Palestina, samtidigt som det kostar Israel enorma summor varje år att upprätthålla det militära skyddet av små och isolerade bosättningar.
Med en ensidig reträtt från Gaza räknar Ariel Sharon säkert med att få ut både ekonomiskt och ytmässigt mer, än av en internationellt övervakad förhandlingsöverenskommelse med palestinierna.
Baksidan av Sharons plan är att han sannolikt ser utrymningen av Gaza som en engångsföreteelse och räknar med att i utbyte få mark inne på Västbanken. President George W Bush, som i kampen mot den internationella terrorismen har ökat trycket på Israel, tycks samtidigt ha svalt Sahrons bete. Oroande antydningar om nya tider och nya markområden tvingar både FN och EU att vara aktiva och understryka att utrymningen av Gaza bara är ett första steg. Nästa steg är att lämna det ockuperade Västbanken.
Reträtten från Gaza är trots allt ett litet men modigt steg på en mycket lång väg mot fred. Det kommer att vara de små stegens fredsprocess, en process som bygger förtroende och säkerhet. Fred kan inte byggas med murar.