Vad doldes bakom lånet på 288 miljoner?

Med anledning av svaret (SN 21/1) på min insändare (SN 16/1) om vart pengarna tog vägen från försäljningen av Nyköping Energi kommer här en fortsättning, eftersom svaret ej var uttömmande. Vad gäller placeringen av 351 miljoner kronor får jag väl tro på det svaret, eftersom det kommer från en tjänsteman.

Jag vill nu veta vad som doldes bakom lånet på 288 miljoner kronor, som löstes med energipengarna. Vidare vill jag veta hur stort beloppet var, som gick in i de likvida medlen i kommunen efter försäljningen.
Och så kommer jag till pudelns kärna: Av svaret framgår inte om pensionsmedel för de kommunanställda avsätts löpande eller om de bara tas upp i varje års budget och i en flerårsplan. Hur många år omfattar en sådan plan?
Om det inte finns några medel avsatta på längre sikt, är det ju ett mycket vanskligt förfarande med tanke på välfärden.
Det finns ju all anledning att befara, att kommunens framtida ekonomi inte kommer att vara så lysande vad avser skatteintäkterna från riktigt genererade pengar.
Jag menar då skattemedel som kommer från industri, handel och tjänster inom den privata sektorn.

Dessa pengar skall ju räcka till att betala kostnaderna för skola, vård, omsorg, gator och vägar, rättssamhälle, politiker och så vidare. Pengarna skall alltså räcka till både pensioner och till det ovan nämnda och eftersom pensionerna prioriteras, måste ju följden bli att välfärden får stryka på foten.
Ulla-Britt Seiz