Bilen är första klass utan fri dricka. Det finns bara en liten detalj: smakar det, kostar det. Vi som inte har råd att köra businessclass får nöja oss med något annat. Själv åker jag kollektivt och klagar inte så länge bussen kommer i tid. Däremot blir min kompis värstingkärra inte sämre, för att majoriteten får hålla tillgodo med andra modeller.
Hans bil är fortfarande bäst i klassen.
När tidningen Fokus i veckan släppte sin årliga kommunranking var rubriken att småländska Habo petar ner snobbiga Danderyd från listan över Sveriges bästa kommuner att bo i. Den första reaktionen var positiv. Fokus lista över var i landet man bor bäst, har länge påmint om listan var i landet man tjänar mest. Resultatet har varit förutsägbart och fantasilöst.
Omväxling förnöjer. Men utan att på något sätt ta udden av Habos prestation kan man ifrågasätta vilka parametrar som utmärker en bra livsmiljö: inkomst, utbildning, arbetsmarknad, försörjningsstöd, självmord och andel av befolkningen med alkoholproblem är hyfsat okomplicerade faktorer.
Det blir mer komplicerat när Fokus tar hänsyn till exempelvis taxeringsvärden och hur många som har råd att köpa hus i kommunen. Då tappar populära inflyttningskommuner i Storstockholm placeringar – och en norrländsk utflyttningskommun som Dorotea får en fördelaktigare plats än Danderyd. Det är ett resonemang som inte tar hänsyn till att kvalitet alltid kostar.
Därmed inte sagt att Fokus kommunrankning saknar poänger. Några mönster varken kan, eller ska, ignoreras. Om man får en god livskvalitet av att bo i en borgerlig kommun, eller om människor som lever kvalitativa liv röstar borgerligt, låter jag vara osagt. Men dominansen av M-styrda kommuner på topp-tio listan, är lika slående som antalet S-märkta i botten.
Den politiska snedvridningen består även efter att rankingen har modifierats. Snedvridningen kan inte skyllas på att Fokus ger valfrihet i välfärden – vilket är ett politiskt ställningstagande, precis som invånarnas uttag av pappaledighet – extra pluspoäng.
Nyckelfaktorn är medborgarnas upplevda möjligheter att påverka sin egen vardag. Oavsett geografiskt läge placerar sig kommuner med en låg andel eget ägande långt ner i listan.
Tydligast blir diskrepansen i sydvästra Skåne. Socialdemokratiska Bjuv får en bottenplacering – medan samma region har fem moderatstyrda kommuner bland landets sju främsta. Mellan Bjuv och Bjärred skiljer några mil och en helt annan bostadspolitik. Det är stagnation mot expansion. Skillnaderna i närområdet är nästan lika tydliga – även om ingen kommun bör vara riktigt nöjd med sin placering. För kommunledningen i Trosa – som inte brukar vara sena att berömma sin egen politik, se texten nedan – är en 87:e plats på Fokus kommunrankning föga hedrande. Nyköping och Gnesta kommer några pinnhål längre ner och Oxelösund placeras i vanlig ordning i skamvrån.
Den som inte ser att Oxelösunds 285:e plats av landets totalt 290 kommuner är slöseri med potential, bör inte syssla med kommunalpolitik över huvud taget.
Om Dorotea kan slå Danderyd borde en kommun som Oxelösund, med relativt hög genomsnittsinkomst, göra mycket bättre ifrån sig. I dag skulle min vän tryckt gasen i botten och lämnat kuststaden bakom sig.
Vem och vad får honom att flytta dit?