Precis som tvåan (2010) utspelar sig i stort sett hela trean tidsmässigt före den hajpade succérysaren Paranormal Activity (2009). Närmare bestämt i september 1988.
Systrarna Katie och Kristi är små och ett gäng detaljer i deras omgivning fungerar som småkomiska tidsmarkörer. Men det är inte för att få skratta som man köper en biobiljett till den här uppföljaren. Utan för att bli skrämd.
Någon som verkligen blir det är mammans nya kille, bröllopsfotografen, som när det börjar hända spöklika saker hemma i huset i Kalifornien riggar VHS-kameror i flera rum. Och det är alltså främst bilderna från hans kamera som vi får se.
Det blir väldigt enformigt med de repetitiva stativbilderna och skakiga ”amatörbilderna” som visar hur möbler flyttas, dörrar stängs, skuggor anas och andra konstigheter händer. Först efter 50 minuter stiger pulsen. Och det rejält. Tack vare en riktigt ruggig Bloody Mary-scen på toaletten.
Inget snack om att Paranormal Activity 3 är effektfull, trots att den innehåller ett minimum av specialeffekter. Den har dock inte mycket nytt att komma med.
Välkommen till spökhuset
Så jobbar vi med nyheter