Vänstern i Gnesta visar väg till nytt parti

Vänsterpartiets lokalavdelning i Gnesta bryter sig ur moderpartiet. Efter nederlaget för vänsterns så kallade förnyare vid partikongressen kommer sannolikt fler att följa efter. Partiledningens envisa förnekande av bilden av ett splittrat och sargat parti är inte trovärdigt.

I Sörmland tydliggjordes konflikten redan i samband med nomineringarna till riksdagsvalet, då Charlotta Bjälkebring petades från riksdagsplatsen med diffusa motiveringar. Hon stöddes hårt av Gnestavänstern, som bedrev en intensiv personkampanj för Bjälkebring, något som kommunister avskyr mer än något annat.
Utbrytningen sker samtidigt som Johan Lönnroth, petad ur partistyrelsen, fortsätter att bearbeta och förankra sitt alternativa partiprogram som röstades ner med stor majoritet vid kongressen.
Han gör dock ingen hemlighet av att han har många anhängare som vill vara med och föra vänsterpartiets politik framåt. Med valet av kommunisten Ohly som ledare och antagandet av det nya dogmatiska partiprogrammet har partiet tagit ett stort kliv tillbaka. Något som bekymrar många av de vänsterpartister som har gjort upp med kommunismen för länge sedan och som vill bedriva praktisk vänstersocialistisk politik. Bland dem finns tongivande kommunal- och landstingsråd i hela landet.

Den senaste utbrytningen i partiet gjordes 1977 då det Moskvatrogna APK bildades. Nu vill en grupp i vänsterpartiet i stället gå till höger. De inser att den gamla klasskampsfilosofin är förlegad och att dagens samhälle kräver helt andra lösningar. Relationen mellan kapitalisten och arbetaren har förändrats i kunskapssamhället, där kapitalet sitter i huvudet på de anställda. Idag har 75 procent makt och kontroll över sina egna liv. Därmed inte sagt att man ska acceptera det s k två tredjedelssamhället. Men en god småföretagarpolitik ger bättre möjligheter att överbrygga de sociala klyftorna än att försöka hålla liv i klasskampen. Det har Johan Lönnroth och hans vänner begripit.

Den nya falangen är betydligt intressantare än alla tidigare fraktionsbildningar. Vänsterpartiets väljare är inte lika kommunistiska som dess partiledning. Bildas ett nytt vänstersocialistiskt parti som tar med sig alla pragmatiska vänsterpartister på positioner i kommuner och landsting, blir det ett parti att räkna med. Då utmanas även socialdemokraterna. Avståndet till Dalademokratens Göran Greider och kulturminister Marita Ulvskog blir då inte särskilt långt.