Vänsterpartister är roliga

I SN 11/1 kallar sig Ulrika Ernving för Papphammar. Inför valet 2002 började min tandlossning. Efter att ha slutat rösta socialdemokratiskt 1988 på grund av en konflikt med SKAF tänkte jag att v skulle få min röst.
Jag ringde Papphammar, förlåt Ulrica, och berättade att hon fått min röst. Hon blev glad och jag tänkte så här: Nyköping har en riksdagskvinna som heter Elina Linna och Ulrica i landstinget. Dessa två skulle hjälpa mig att få tänder i munnen. På grund av alla piller lossnade mina tänder.
Att landstinget skulle betala tog jag för givet. Ulrica sa att hon kämpat för mig, vilket jag tyvärr inte märkt.

Skam den som ger sig, tänkte jag. Skrev till Elina Linna i riksdagen. Hon svarade att staten inte har råd och att införliva tandvården med övrig sjukvård var en utopi.
Sen vet SN:s läsare vad jag tjatat om detta.
Nu plötsligt lovar alla partier billigare tandvård. Nu vill v ha in tandvården i den allmänna sjukförsäkringen.

Min fråga blir då till alla roliga vänsterpartister: Har vi bara råd i samband med val?
Hade jag haft en finare sjukdom, hade landstinget hjälpt mig. Vi med nervösa magar står alltid längst ner. Varför?
Roland Karlsson
politisk sökare för ett bättre samhälle