Vapendebatt i vansinnets spår

Vad får en människa att bära med sig skjutvapen in på en lågstadieskola och med berått mot börja mörda små barn? Nyheterna om det fruktansvärda som inträffat i en skola i delstaten Connecticut lämnar ingen oberörd: morden på tolv flickor, åtta pojkar och sex vuxna kvinnor.
När den amerikanska presidenten Barack Obama kommenterade vad som hänt i Newtown, gjorde han det i tårar. En känsla han sannerligen inte var ensam om. Vi söker förklara varför en 20-årig man fick för sig att göra något så avskyvärt. Vi talar om vansinne, men frågan lär aldrig bli helt besvarad. Det oförklarliga förblir skrämmande.
Obama talade om "meningsfulla åtgärder". I USA finns en känslostark debatt om rätten att bära vapen. Vapenfrågan drar en skarp skiljelinje genom samhället. Ena sidan säger att ökad registrering av vapen och kontroll av köparen skulle minska mängden vapen i omlopp och risken för dödligt våld. Motsidan skakar på huvudet och säger att förbudsivrarna vill göra hederliga medborgare försvarslösa inför kriminalitet och ondska.
En pionjäranda lever kvar i USA på många håll, byggd på bilden av hur samhället en gång etablerades; fria människor som erövrade vildmarken och slog vakt om sin del av den amerikanska drömmen. Rättsstaten är där bara en första skyddsmur. Den egna egendomen och rätten att med vapen försvara den är den sista. Detta förenas med ekonomiska intressen som inte vill se vapenförsäljningen falla. Rätten att bära vapen finns i konstitutionens andra tillägg.
Med svenska ögon sett känns det fullt rimligt att det bör vara lättare att få tillgång till socialt understöd i ett samhälle än att få köpa automatvapen utan noggranna, omfattande kontroller. Där är inte USA än.
Fast inte ens stenhårda vapenlagar och statligt våldsmonopol är en garanti mot vansinnesdåd. De blir svårare att genomföra, men helt säker går aldrig att vara. Det vet vi också här i Norden.