Tre socialdemokratiskt styrda landsting vill gå ihop. Det avslöjar mest vilka politiker som gillar att prata med varandra. Möjligen är det något som nordvästra Sörmland kan leva med. Oppositionsföreträdare i såväl Sörmland som Västmanland frågar vart dialogen med Uppsala respektive Östergötland tog vägen. Och då har vi inte ens nämnt dialogen med medborgarna.
Nej, partiboksregionen leder fel. Kanske är det ett medvetet strategiskt hafsverk för att få andrum och anledning att börja om på nytt. Kanske inte.
Ett scenario där Nyköping förblir en administrativ huvudort i en ny region lär inte vara möjligt. Tunga funktioner inom länsstyrelse och landsting försvinner med en större regionbildning. Med dessa följer många kvalificerade och högkvalificerade arbetstillfällen inom offentlig administration. För en gammal residensstad är det ett stort minus. Men Nyköping behöver inte nöja sig med lillturen för det.
Östra Sörmland behöver sluga förhandlare och klarsynta politiker. Rita karta är någorlunda enkelt, men uppdraget är att finna bästa möjliga region ur ett arbetsmarknads-, infrastruktur- och sjukvårdsperspekiv. Att som landstinget svara Örebro känns smått absurt.
Vart ska Nyköping gå då? Mot Stockholm så klart, men där är dörren stängd.
I SN har vi en haft en bra och omfattande diskussion som pågått under större delen av året, främst under Inlägg utifrån. Medborgare med erfarenhet inom offentlig och privat administration, sjukvård och andra delar av samhället har luftat sina tankar om framtida regionbildning. Landshöving Bo Könberg har också varit aktiv. På sn.se finns alla inläggen i en länklista till den här ledaren. Tyvärr verkar landstingsledningarna mer ha lyssnat på varandra än andra.
Låt oss hoppas att några av de kloka synpunkterna ändå får fäste inom politiken, trots att avsändarna inte är partipolitiker. Sista ordet är absolut inte sagt.
I den här delen av Sörmland vänds många blickar söderut, på gott och ont. Väljer Nyköping/Oxelösund att bilda region med Östergötland betyder det oundvikligen att ett framtida samboskap med Stockholm är uteslutet. Och den region som landstingsledningen vill se har tyngdpunkt på motorvägarna västerut – mot regionsjukhuset i Örebro. För östra Sörmland är riskerna betydligt större än fördelarna. Kan någon ansvarskännande lokal politiker vara nöjd med det som landstingsledningens förslag?
I jämförelse framstår den så kallade bananregionen med Västmanland och Uppsala som något mer attraktiv. Med god vilja kan den ses som tillväxtmotorn för Mälardalen utanför Stockholms län. ”Bananen” kan delas in i tre huvudstadsnära centra – i form av Uppsala, Nyköping och Västerås/Eskilstuna. Ett sista alternativ är att splittra Sörmland och låta Sörmlandskommunerna förhandla fritt – med respektive lasarett i potten.
Det gamla kungafästet Nyköping har överlevt monarkins förtvinande och det demokratiska Sveriges stora omvälvningar. Residensstaden ståtar med en lång administrativ tradition. Självförtroende väger tungt i spelet om regiongränserna.
Östra Sörmland måste se sig själv som en attraktiv del av regionpusslet. Detta är en inflyttningstrakt med kustnära läge. Här finns en bra hamn, den stora E4:an och en järnväg, ett nära sjukhus, snittmässigt relativt låg kommunalskatt, en hyfsad skattekraft och en relativt låg arbetslöshet. Det är styrkepunkter som många områden drömmer om.
Om Trosa och Gnesta försvinner till Stockholms län blir läget förstås betydligt svårare. De Stockholmsnära kommunernas intresse lär vara noll för en region med Västmanland och Örebro. En så udda skapelse bör även kommunföreträdare i Nyköping och Oxelösund säga tack men nej tack till.