Viktstressen blev för stor inget VM för Josefina
Det blir inget VM för Oxelösundstjejen Josefina Tengroth. Mästerskapet ska arrangeras om två veckor, men Josefina väljer att stanna hemma. Hälsan får den här gången gå före tävlingen.
Jag känner mig så misslyckad. Besviken på mig själv. Det känns som om jag svikit alla. Min familj, vänner, laget, sponsorer. Ja alla som kommit fram och önskat mig lycka till, säger hon. Samtidigt kan det här vara början på något nytt.
Det var hetsbantandet inför tävlingarna som gjorde att Josefina till slut var tvungen att säga upp sin plats i VM-laget.
Jag pratade med en dietist under uppladdningslägret på Bosön, SOK:s dietist Marie Broholme. Alla gjorde det. Och hon sa något som fick mig att reagera. Jag har ju under de senaste två åren haft svårt att hålla min matchvikt 57 kilo och inför varje tävling har jag varit tvingad att vätskebanta. Och att göra det så mycket som jag gjort under de senaste året sex gånger sliter för mycket på kroppen.
Josefina förklarar:
Man drar ur vätska ur alla celler, även i hjärnan, och det tar två dygn att återhämtat sig. Det säger sig själv att det inte är nyttigt. Ett till två kilo är vanligt att man kan ta bort den vägen, jag har varit tvingad att plocka bort fyra.
Hade VM skjutits upp, som det var tal om då Ryssland inte ville arrangera det, hade Josefina kanske hunnit banta bort de sex kilona övervikt, eller fått tillåtelse att gå upp till 63-kilosklassen. Men nu ska mästerskapet avgöras som det var tänkt och tiden är knapp.
Jag pratade med mina förbundskaptener Erik Bredler och John Brickell och de sa att jag inte hade några meriter internationellt i 63-kilosklassen och eftersom jag var ärlig och talade om hur mycket jag vägde så sa de att de inte kunde ta med mig med gott samvete.
Så här i efterhand vet Josefina vad hon gjort för fel.
Jag borde redan före SM gått upp ett par viktklasser. Min kropp är inte ämnad för 57-kilosklassen. Hade jag haft en tränare hade han kunnat se det genast. Nu har jag hela tiden bara tänkt 57 och trots att jag kört väldigt mycket fettförbränning har jag inte gått ned i vikt. Och egentligen har jag aldrig känt mig i så bra form.
Muskler väger som bekant mer än fett och det är i dessa Josefina har lagt extrakilona.
Så hade jag inte gjort något på en månad, skippat träningen och låtit allt förfalla, ja då hade det kanske funkat.
Josefina erkänner att hon under det senaste året varit stressad vad gäller vikten.
Mina drömmar har handlat nästan enbart om mat.
Men det var först på uppladdningslägret hon förstod i vilken spiral hon hamnat.
Jag hade kunnat åka på VM. Hade kanske kunnat ta bort de sex kilona, men då hade jag inte orkat vinna en match. Det känns bättre för mig själv att göra så här, säger hon.
Är det slutboxat nu?
Som det känns i dag, ja, men jag är en sådan person som alltid kommer igen. Det är en tävling i Gävle om två veckor. Dit åker jag nog. Och ställer jag upp är det i 63-kilosklassen.
Erik sa också att jag fortfarande har en plats i landslaget så fram till april har jag chans att prova i andra klasser i fall det finns tävlingar. Och jag har fortfarande proffsdrömmar.
Så jobbar vi med nyheter