Vingåker visar att attityd gör skillnad

Svenskt Näringsliv rankning av företagsklimatet i landets kommuner är besvärande läsning med östra Sörmlandsögon sett. Endast Gnesta går framåt, Trosa står nästintill still på en jämförelsevis svag placering och såväl Nyköping som Oxelösund faller.
Rankningen är en utmärkt spegel av kommunala myndigheters attityder mot företagande och företag. Lilla Vingåker är mandatperiodens sörmländska utropstecken. Kommunen fick ny politisk ledning 2002 efter närmare 80 år av obrutet socialdemokratiskt styre och den breda regnbågsalliansen har raskt satt avtryck. Redan från början vågade man nagelfara hur företagare och företagsamma människor bemöttes av politiker och tjänstemän. Det uttalade målet var att lyssna bättre på de lokala företagarna.
I dag rankas Vingåker som nummer 54 i landet av företagarna. Raskt marscherat från 288:e plats före regimskiftet!
De fyra kommunerna här i östra Sörmland har överlag tappat placeringar sedan 2002. Vad betyder det?
Man kan, som Nyköpings kommunalråd Göran Forssberg (s) gärna gör, framhålla att det finns andra kommuner som ligger sämre till, räkna upp några nyetableringar och med stöd av detta hävda att det är ett bra klimat för företagande i Nyköping. Så går det att se det. Varje nyetablering är välkommen, liksom varje positivt besked från de som redan finns här. Kan det bli bättre? Ja, att blunda för resultaten i Svenskt Näringslivs rankning är att nonchalera avgörande frågor.

Det finns ett antal viktiga attityd-faktorer som påverkar företagsklimatet och hur kommunen upplevs av företagarna själva. Först och främst krävs ett målmedvetet ledarskap. Framgångskommuner kännetecknas ofta av att såväl kommunalråd som kommunchef lägger mycken kraft på lokala företagsfrågor och är ytterst noga med att visa hur dialog och löften ger resultat. Med hjälp av mätbara mål kan man se om kommunikationskanalerna fungerar som det är tänkt eller om de stöter på motsträviga hinder längs vägen.

Företagarna i kommunen ger i undersökningen sin bild av företagsklimatet; hur de känner sig bemötta och lyssnade till. På ett år har Nyköping tappat tio placeringar, året innan var det ytterligare nio. En tillfällig nedgång kan drabba alla, det är hård konkurrens mellan kommunerna. Men jämför man med valåret 2002 visar det på en stadig tillbakagång, långsiktigt bekymmersam för en kommun som Nyköping. Är kommunen ett stöd eller ett hinder, förmedlar den entusiasm eller tristess? Det är frågor som ständigt måste ställas.