Gång- och cykelvägar är uppenbarligen en fråga med närmast explosiv politisk laddning i Gnesta. Politikerna är för, men de är inte för varandra.
För en tid sedan visade det sig att de rödgröna i Gnesta hade byggt en cykelväg intill en närmast bilfri parallell gata, Maskinvägen. Det som Sickan i Jönssonligan skulle kalla för en plan, lyste med sin frånvaro.
På måndagskvällens fullmäktige trampade debatten vidare. Centerns Mats Klasson frågade varför hans partis motion om att upprätta en långsiktig plan för gång- och cykelvägar i kommunen inte bifölls, när majoriteten på samma möte beslutade att arbeta för något liknande. Miljöpartiets Mats Dellrud svarade att de inte ville ha en plan utan en strategi.
Lysande! sa Vanheden.
Även den tänkta strategin borde väl innehålla det som ingår i en långsiktig plan för utbyggnad och skötsel av gång- och cykelvägarna i kommunen. Tipset är förstås att fokusera användningen av skattemedel så att cykelvägarna byggs där cyklisterna slipper undan hårt trafikerade, riskfyllda miljöer. Närmast bilfria gator kan nyttjas bättre.
Socialdemokraternas Michael Gustavsson höjde sedan konfrontationsmätaren i debatten med två snäpp när han anklagade alliansen för att stjäla frågor där majoriteten har tänkt sig att göra något. Vicken smäll! Det är lätt att slå sig själv på fingrarna med sådana pekpinnar.
Utfallet fick Folkpartiets Göran Benedicks att med den erfarne lokalpolitikerns röst konstatera att det är få tankar och idéer som är så unika att de aldrig har tänkts förut.
Den som söker samförstånd bör vara givmild med bifall till oppositionens motioner – om de ligger i linje med det man gör eller vill åstadkomma som majoritet.
Småsinthet leder aldrig till stordåd. Det är bra att tänka på så här i Europeiska Trafikantveckans tider.