Visst finns det riskför nya missförstånd

Jaha, allt var alltså ett enda stort missförstånd? Frågan är berättigad. 69 procent av junilistans väljare i EU-parlamentsvalet valde parti i allra sista stund. Många av partiets väljare trodde att partiet faktiskt var för ett utträde ur unionen. Missförståndet är inte förvånande. Det gick oerhört fort på slutet.
En lika intressant fråga är hur stor andel av medierna som trodde detsamma. Hur ofta beskrevs egentligen inte listan som en upprorisk EU-motståndare, när det egentligen handlade om en mycket, mycket kritisk EU-anhängare? Tillräckligt ofta, tydligen, om vi får tro bilden av partiet som framträder ur Statistiska centralbyråns (SCB) valanalys. Den bedömningen känns rimlig.
Junilistans position vad gäller Sveriges medlemskap i den europeiska unionen var luddig under hela EU-valrörelsen. Partiet lyckades där med konststycket att spela på EU-negativism och samtidigt men betydligt tystare säga att Sverige borde behålla sitt medlemskap. I grund och botten var det mer ett nej till den föreslagna konstitutionen, än ett nej till EU. De verkliga isolationisterna sitter fortfarande längst ut till vänster.

Men om nu junilistan varit verkligt så anti-etablissemang som man vill framstå som, borde Nils Lundgren utan att blinka lite kaxigt erkänt att deras valtaktik gick hem. I stället anklagar han SCB för att ställa frågan på fel sätt. Men taktiken var ju framgångsrik och resulterade i hela 14,5 procent av rösterna. Östra Sörmland var ett starkt fäste. Jämfört med övriga länet toppade Nyköping med 16,9 procent av rösterna, följt av Oxelösund, Trosa och Gnesta, i tur och ordning.
I opinionsmätningarna inför riksdagsvalet går det mer trögt. En inledande snabb uppgång, verkar gått i stå. Samtidigt har granskningen blivit tuffare, det framgår av nyhetsflödet.

På vägen mot valdagen kommer partiet att ytterligare att synas i sömmarna, det luddiga är då svårt att gömma sig bakom. Partiet har en karismatisk ledargestalt i Nils Lundgren, vilket också SCB:s valanalys ger vid handen.
Men kritiska frågor lämnas ofta utan fullgott svar, eftersom man har fullt sjå att undvika att placeras in på höger/vänsterskalan. Riksdagsvalet 2006 handlar om vilken regering som är bäst lämpad att ta Sverige in i framtiden, den utmanande alliansen eller den styrande vänstertrion. Med junilistan finns alltså risk för nya missförstånd.