Visst ska lagen gälla bakom tempeldörrarna

Radions Ekot har rapporterat från svenska moskéer om ett antal fall av hätska, rasistiska utfall mot judar, bland annat. Justitiekanslern ska ta ställning till om det kan vara yttrandefrihetsbrott. Riksåklagaren tror sig däremot inte kunna åtala någon för den uppmärksammade hatpropagandan.
Öppna fördomar är kontraproduktiva, liksom det öppna och offentliga hatet. Det stöter raskt på motstånd eftersom det väcker människors känsla för rättvisa, anständighet och tolerans. Hat som sprids i det fördolda når oftast längre utan att stöta på patrull. Genom att kura ihop under manteln på något etablerat och respekterat, kan hatspridarna stjäla en religions trovärdighet och våldföra sig på dess goda namn. Det står och ska därför stå i ett rättssamhälles makt att sätta en gräns för hatet, även bakom tempeldörrar.
Religiösa samfund har ansvar för vad som sägs i dess helgedomar. Där måste man ta sig rätten att stänga hatet och fördomarna ute.

Varje enstaka fall av hets och hat reser viktiga följdfrågor. Vad görs för att det inte upprepas? Vad görs för att visa sympati för de människor som drabbats och stämplats av det hat som spridits och dessutom svärtat ned den egna religionens namn? Vad kan religiösa samfund i Sverige tillsammans göra för att motverka att olika religioner används som täckmantel för hatpropaganda?
Var gång det hetsas mot judar, muslimer, kristna eller homosexuella, så borde inte minst de stora världsreligionerna göra stor nytta bara genom att svara på ovanstående frågor.
Nytillträdde biskopen i Strängnäs, Hans-Erik Nordin, är föredömligt frispråkig när han i denna tidning (SN 28/11) kritiserar Åke Greens predikan om homosexualitet. Kraven ur moralisk-etisk synpunkt ska till och med vara högre än de juridiska. Att väva in skandalerna i förmildrande omständigheter gynnar enbart de krafter som vill skapa och upprätthålla gränser mellan Vi och Dom i ett samhälle. Därför är det viktigt att inte bara ta avstånd från det inträffade, utan också förklara hur hatet ska avslöjas och stoppas.

Idag kommer domen mot Åke Green, pingstpastorn som ifrån sin predikstol hetsat mot homosexualitet och använt vämjeliga liknelser för att förklara varför man ska tycka illa om vissa medmänniskors längtan efter kärlek. Ska Åke Green verkligen kunna gömma sig bakom Bibeln?
Olof Jonmyren