Ylva snokar efter släkten
Vad har författaren Ulf Lundell, misstänkte Palmemördaren Christer Pettersson och Ylva Jansdotter i Bergshammar gemensamt? Jo, de är släkt men på ruskigt långt håll.
Själv har hon funnit att hon, Lundell och Pettersson har gemensamma anfäder som levde för ett par hundra år sedan. Hon har också upptäckt en släkting, som på 1800-talet dömdes för mened.
Han ljög för att skydda en hembrännare, och fick böta för det.
Ylva snokar bland tegelstensböcker i dammiga arkiv. Har ett arbetsrum hemma i villan, fullt av kartor, pärmar och böcker. Kan häcka framför datorn i timtal, och helt glömma tid och rum.
Nörd?
Ja....jag är biten till tusen! Det kan tyckas märkligt att lägga ned så mycket tid på att leta efter folk som varit döda i flera hundra år. Men man känner en sådan triumf när man äntligen hittar sin eftertraktade pusselbit, förklarar Ylva Jansdotter Axelsson.
Ylva, som tillhör styrelsen i Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, har släktforskat i fem år men beskriver sig ändå som nybörjare:
Det finns hela tiden nya saker att lära. Det är som ett deckarjobb, där man söker länkar till sitt förflutna.
Hittills har hon hittat 2 600 släktingar och ingifta som nu ingår
i hennes släktforskarprogram. Släktträdet som hon gjort på sin mamma Gunnels sida omfattar nio generationer i rakt nedstigande led, med 1653 som tidigaste årtal.
Det var intressant att få veta att vårt sommarställe Brostugan i Kila har funnits i min familj ända sedan 1717. När jag rör vid det gamla vårdträdet som mina förfäder planterade, känner jag mig nära dem. Det är en häftig känsla!
Under sina spanings-sessioner hittar hon mycket som väcker tankar och frågor. Några släktingar har avlidit i kräfta, som cancer benämndes förr. Kan sjukdomen ha gått i arv? Ett par andra står klassade som idioter. Hur såg deras liv ut?
På maken Björns sida har roliga släktnamn dykt upp, som Dansare och Lurpanna. Ett annat som
har gett upphov till munterhet finns på pappa Jans sida, nämligen Organ:
Förr fick man ju ofta namn efter vissa egenskaper eller utseenden. Det är klart att vi har undrat vad som ligger bakom...
Många ser släktluskandet som ett tidskrävande pensionärsnöje. Och visst den lokala släktforskarföreningens drygt 500 medlemmar består mest av folk över 60. Men Ylva, som själv är 31, märker att allt fler yngre tittar ned i föreningslokalen på Borgaregatan i Nyköping.
Många gör som jag; blir nyfikna på sina föräldrars forskning och fastnar själva. Det verkar faktiskt som om det börjar bli poppis!
Hennes egen son, sexårige Samuel, har redan visat intresse. Har koll på vad hans morföräldrars föräldrar hette, och gillar att knalla runt med mamma på kyrkogårdar och leta gravstenar.
Men ibland tycker han att Ylva hänger för länge vid datorn.
Mmmm...det är lätt hänt. När jag får tics i vänstra ögat vet jag att det är dags att göra upphåll!
Så jobbar vi med nyheter