Yrkeshögskolor ger styrka åt jobbpolitiken

Alla vill inte bli akademiker, konstaterar regeringen. Och ändå döper man den nya yrkesskolan till yrkeshögskolan. Det är lätt att tro att det är i beteckningen som själva statusen avgörs.
Den nya kvalificerade yrkesskolan som regeringen nu slår på trumman för borde kunna stå för sig själv, utan att man från statsmaktens sida behöver döpa den till högskola. Men det är ett tidens tecken. Den tidigare regeringen gjorde verklig skillnad på utbildningsformer. Den satte upp mål med ideologiska förtecken som gick ut på att varannan gymnasieelev prompt skulle gå vidare till akademiska studier. Det var att sätta fokus på fel faktorer - och att blunda för yrkesutbildningarnas värde på arbetsmarknaden.
Om det heter yrkesskolor eller yrkeshögskolor är nu bara en, hrm, akademisk fråga. Dessa utbildningar ska öka chanserna till egen försörjning, till kvalificerade arbetsuppgifter, till löneutveckling och karriär. Därför är det bra att alliansregeringen efter så lång tid av missriktat vänsterstyre visar en större uppskattning för utbildningsområdet.
Den förra regeringens oro över att skulle skapas en A- respektive B-högskola grundar sig i en verklighetsbild där vissa utbildningar är finare än andra och därför måste jämföra yrkesskolorna med universitetsutbildningarna. Den här regeringen lider inte av denna åkomma, den behöver inte göra yrkesskolan mer lik högskolan.
Yrkesutbildningarna kommer inom ett antal sektorer att ha en verklig nyckelposition vad gäller att säkra arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. 2010 ska det nya ramverket för yrkesutbildningarna med cirka 45 000 platser vara på plats, där kommer bland andra de nuvarande kvalificerade yrkesutbildningarna (KY) att ingå. För att bli antagen måste man vara godkänd i gymnasiet och därefter kan det tillkomma skräddarsydda antagningskrav för respektive utbildning. Det låter vettigt. Likaså att man inte låser sig ifråga om vilka - offentliga eller privata aktörer - som ska kunna driva denna utbildningsverksamhet. Det är kvaliteten som avgör.
Låt yrkeshögskolorna bli ett ramverk för utbildningar som kännetecknas av ett nära och flexibelt samarbete med näringslivet för att vara så anpassade som möjligt till arbetsmarknadens behov. Detta har varit en vinnande formel för KY-utbildningarna som tål att jobbas vidare med. Utbildningar som i väldigt hög utsträckning ger jobb efter examen är en effektiv statushöjare i sig.