"Z" borde spela Toto inför varje NH-match
till Rosvalla. "Det gör jag alltid innan en rolig match. Så ska det vara, ingen slömusik", sa han.
På något konstigt sätt lät det logiskt att lyssna på Toto där och då.
Den roliga matchen "Z:a" syftade på var så klart den mellan Nyköpings Hockey och Södertälje SK. Derby.
En match Nyköpingspubliken väntat på i sex långa år. Publiksiffran 3468 var ungefär tre gånger större än årets övriga hemmamatcher.
Det ryktades redan dagarna innan matchen att det skulle bli bra tryck och välfyllt i Peabhallen. Det stämde rätt bra.
Redan en halvtimme innan matchen satt mer folk på läktarna än under tidigare hemmamatcher. NH-klacken växte sakta men säkert i både volym och... volym. Och bortaklackssektionen var för en gångs skull välfylld.
Det kändes lovande inför det som komma skulle.
Sedan kom spelarna in med pompa och ståt. Domaren blåste i gång matchen tre minuter innan utsatt tid, men glömde tala om det för NH...
SSK gjorde 01 efter lite drygt en minut. Fyra minuter senare hade SSK också gjort sitt andra mål i matchen.
Publiken var tystare nu, men livade upp ordentligt efter halva mittenperioden. Men jag tror banne mig jag hörde Robert Åndberg skrika högst. Det var han som gjorde 12. Hans första mål sedan säsongen 2002/03. Det är lång tid.
Kom faktiskt på mig själv i det läget med rejält knuten näve och ett jättesmajl i ansiktet. Det målet var Åndberg väl värd.
Men det läktarjublet var det rätt lojt på sittplats. Inget ös alls, faktiskt. Det ändrades däremot en bit in på slutperioden. Rejält.
Vid ställningen 23 blev det ett sådant tryck i Peabhallen att känslan förde mig tillbaka till några av de heta matcherna lagen emellan i mitten och slutet av nittiotalet i gamla Rosvallahallen. Det var applåder. Skrik. Busvisslingar. Ännu mer applåder. Och en klack som aldrig slutade sjunga.
Det fullständigt kokade både på läktarna och på isen. Det var en "good old hockeygame" med dramatik, målchanser, tjuvnyp och allt vad det innebar. Inga maskot-clowner. Inga stora gap med tomma sittplatser på läktarna. Inga fingrar emellan på isen.
Bara hockey.
Tyvärr räckte det inte, men det var kul och en skön omväxling mot de vanliga hemmamatcherna.
Nästa hemmamatch lär NH vara tillbaka på 1100 betalande på läktarna...
NH borde möta Södertälje jämt.
Eller så är det så enkelt att fotograf Fougstedt borde dra på Toto i bilstereon inför varje match...
Så jobbar vi med nyheter