Femörekanalen skär 600 meter, från Marsviken till Badhusviken. En populär farväg för småbåtar, som därmed slipper ta omvägen över blåsiga Femörehuvud.
Kanalen tillkom via så kallat nödhjälpsarbete för drygt hundra år sedan, 1920. Nödhjälpsarbete var ett sätt att skapa sysselsättning åt människor som behövde hjälp med försörjning. Och för hundra år sedan var arbetslösheten hög i Sverige.
Femörekanalen har åldrats väl, men nu börjar allt fler ålderstecken skönjas. Bryggan som löper längs ena sidan vid fiskebodarna får inte längre beträdas. Man talar också om ny strandskoning. Erosionen har gjort att jord och grus transporteras ut i kanalen.
Erosionen kan bero på den täta båttrafiken.
– Det är mycket mer trafik och det är sällan båtarna håller fartgränsen tre knop, säger Patrick Kurg, som bott intill kanalen i över 20 år.
Djupet i kanalen ska vara 1,2 meter vid normalt vattenstånd. Men det tror inte han eller erfarne båtägaren Roger G Eriksson i kuststaden längre gäller.
Och ifjol inträffade flera grundstötningar. Huruvida det har med erosionen att göra är oklart. Stenbumlingar vid brofästet för vägbron, som uppfördes på 1960-talet, har kanat ner i kanalen.
Oxelösunds kommun har med hjälp av dykare undersökt, men hittade inga förklaring till grunden. Och några vidare planer för åtgärder har man inte tagit ställning till.
– Stenarna borde plockas bort. Antingen har man en kanal som är farbar eller så stänger man av den. Svårare är det inte, säger Roger G Eriksson.