— Sverige var det första land Nelson Mandela reste till efter sin frigivning från fängelset, säger Lotta Johnsson Fornarve, som då var engagerad i Isolera Sydafrika-kommittén, ISAK, och Frige Nelson Mandela-kommittén.
I rollen som internationell sekreterare i ISAK var Lotta Johnsson Fornarve ansvarig för kommitténs arbete att få Nelson Mandela frigiven från den mångåriga fängelsevistelsen i Sydafrika. När han frigivits i februari 1990 reste han till Sverige för att hälsa på sin gamle vän Oliver Tambo, ANC:s president, som vårdades i Stockholm för en stroke.
— Då drog jag och en annan tjej ihop en grupp som arrangerade en gala i Globen för Nelson Mandela, som en folkets hyllning, säger Lotta Johnsson Fornarve, och fortsätter:
— Ví fyllde Globen till sista plats. Stellan Skarsgård var konferencier, artisterna som uppträdde var till exempel Thomas Ledin, Lena Philipsson och Miriam Makeba.
Lotta Johnsson Fornarve berättar att det första mötet med Nelson Mandela nästan kändes som att träffa Jesus.
— Det var en otrolig upplevelse på alla sätt, nästan lite överjordiskt. Han var en så viktig symbol för frihetskampen i Sydafrika. Det var också spännande att se hur han såg ut då. Vi hade bara sett 30 år gamla foton på honom och så kom en gråsprängd, distignerad man.
Andra gången Lotta Johnsson Fornarve träffade Nelson Mandela var vid ett besök i Sydafrika våren 1992, då hon ingick i en delegation från ISAK.
— Det var precis i brytpunkten mellan apartheid och demokrati i Sydafrika.
Året efter, 1993, fick Lotta Johnsson Fornarve åter tillfälle att träffa Nelson Mandela. I samband med att han fick Nobels fredspris arrangerade ISAK och biståndsorganisationen Afrikagrupperna en hyllningsgala i Konserthuset i Stockholm. Den här gången fick hon mer tid att samtala med Nelson Mandela och minns honom som en mycket vänlig man, med stor dignitet och människokärlek.
— Han var en person som värderade alla lika och såg alla människor omkring sig. Det var så tydligt före galan i Konserthuset, han hälsade på alla artister och pratade även med en städerska. Han tyckte alla var viktiga, säger Lotta Johnsson Fornarve.
Lotta Johnsson Fornarve berättar att hon även slogs över att han inte var det minsta bitter över att ha suttit fängslad i 27 år.
— Nelson Mandela hade en stor ödmjukhet, men samtidigt en mycket stark kampvilja, avslutar Lotta Johnsson Fornarve.