Kommunens flykting- och integrationssamordnare Therese Elmecrantz poängterar att Oxelösund behöver invandringen. Demografin, hur befolkningen är uppdelad i olika åldrar, i Oxelösund är nämligen ett kapitel för sig. Som det mycket i staden går det att härleda tillbaka till Järnverkets expansion på 1960- och 70-talen. Mängder av unga människor började sina arbetsliv här och blev kvar. Nu är många av dem pensionärer.
– Vi har så pass mycket äldre befolkning i kommunen. Egentligen ska spetsen i befolkningspyramiden vara högst upp, så att de som är på väg in i produktionen ska kunna försörja de äldre, säger Elmecrantz.
Under senare år har de äldre blivit friskare – och inflyttningen till Oxelösund varit låg.
– Tack och lov för de invandrare som kommit. Det är knappt en enda pensionär, de flesta är antingen barn eller mellan 20 och 45 år. Det är verkligen positivt.
Vård- och omsorgsnämndens ordförande Linus Fogel (S) tror även han att Oxelösund, men en åldrande befolkning, behöver den invandring som skett under 2015 och 2016, men att nyckeln är att folk kommer i arbete.
– Vi behöver arbetskraft, så de nyanlända kan komma till en fantastisk nytta. Men under etableringsfasen blir det en kostnad som kommunerna får bära. I långa loppet är det en fördel men innan vi kommer det blir det en kostnad. Jag kan tycka att man ska förlänga etableringstiden. Två år är väldigt lättvindigt satt. Det är flera kommuner som pratat med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om den saken, säger han.