LKAB:s planer för den framtida järnsvamptillverkningen kräver mängder av el, fullt utbyggt motsvarande halva Sveriges elförbrukning 2024. Något som Riksrevisionen pekar på kan driva upp elpriset, så att själva lönsamheten för projektet minskar.
Riksrevisionen har granskat det statliga gruvföretaget LKAB:s omställning till produktion av fossilfri järnsvamp. De konstaterar att de långsiktiga riskerna är stora och att det är osäkert om omställningen kommer att bli lönsam.
– De kalkyler som bolaget färdigställt hittills bygger på ett antal antaganden som, när de gjordes, var i linje med externa analyser. Men flera förutsättningar har försämrats, vilket påverkar lönsamheten negativt, säger Magnus Landergren, som är projektledare för granskningen.
SSAB i Oxelösund påverkas av järnsvampsproduktionen när masugnarna och koksverket läggs ner och skrot och järnsvamp i stället ska smältas i den ljusbågsugn som just nu håller på att byggas. Genom Sörmland, från Hedenlunda och fram till SSAB i Oxelösund, har också bygget av den enorma kraftledning påbörjats, som enbart är till för att förse ljusbågsugnen med den el som krävs.
I ett pressmeddelande skriver Riksrevisionen att "LKAB hittills i huvudsak agerat affärsmässigt. LKAB har prioriterat att försöka säkerställa teknik och lönsamhet innan ett investeringsbeslut kan tas. LKAB planerar också att fatta beslut stegvis, vilket minskar risken."
Det hela rör sig om gruvföretagets del i Hybrit, samarbetet mellan dem, Vattenfall och SSAB om att ställa om verksamheten till fossilfri produktion av stål. SN skrev redan i vintras om att LKAB drog i bromsen för en storinvestering när det gäller produktionen av järnsvamp, då bygget av ett järnsvampsverk i Kiruna flyttats fram till 2040-talet.
SSAB:s platschef i Oxelösund, Karin Palmqvist, tog det då med ro.
– Vi uppfattar inte att det beslutet förändrar något för oss här i Oxelösund. Vi får all pellets från Gällivarefabriken, så för SSAB:s del påverkar det ingenting faktiskt. Den fabriken fortsätter ju enligt plan, sa hon då.
SSAB satsar just nu mycket pengar på att ställa om sin verksamhet. Bara i Oxelösund handlar det om 6,2 miljarder som investeras i SSAB:s anläggning.
Samtidigt investerar Oxelösunds hamn 700 miljoner i bland annat en ny kran och en ny kaj, till stor del för att förbereda sig för att kunna hantera de mängder skrot som SSAB kommer att behöva skeppa in.
LKAB:s planer för den framtida järnsvampstillverkningen kräver mängder av el, fossilfri sådan dessutom, och är något som Riksrevisionen pekar på kan driva upp elpriset, så att själva lönsamheten för projektet minskar. Fullt utbyggda beräknas LKAB:s anläggningar behöva använda lika mycket el som halva Sveriges elförbrukning 2024.
"En förutsättning i början av projektet var att LKAB skulle bygga ett vätgaslager, för att pressa energikostnaderna. Det är i dagsläget osäkert om något vätgaslager kommer att förverkligas", skriver Riksrevisionen.
– Vi har hela tiden varit ganska tydliga med att elpriset är en väldigt viktig komponent i våra kalkyler. Därför är det viktigt att vi i Sverige bygger ut elproduktionen på ett sätt som gör att vi får konkurrenskraftiga elpriser i Sverige, säger LKAB:s kommunikationschef Niklas Johansson i en intervju med SVD.
En annan osäkerhet som de pekar på är att det är svårt att bedöma hur eftertraktad den nya produkten kommer att vara, eftersom det i dagsläget inte finns någon etablerad marknad i dagsläget. Ytterligare en aspekt som lyfts är handeln med utsläppsrätter.
"Dyrare utsläppsrätter gör det mer lönsamt att ställa om till fossilfri produktion. Samtidigt kan kraftiga prisökningar på utsläppsrätter medföra en politisk osäkerhet som innebär förhöjda risker", skriver Riksrevisionen.