Det hör inte till vanligheterna att Oxelösund hamnar överst i Sörmland när det gäller skolresultat – men något har hänt. När man tittar på betygsstatistiken för de som gått ut högstadiet i våras klarade 78,8 procent av oxelösundarna kunskapskraven i samtliga ämnen. Det jämfört med det sörmländska snittet på 70,5 procent och rikssnittet på 74,1 procent. Oxelösund är den enda sörmländska kommunen som har en positiv trend.
– Det här är det första året som vi är bäst i Sörmland sedan jag tillträdde 2011. Då stack vi ut negativt och ser man det ur det perspektivet är resultatet ännu mer glädjande, säger Peter Rasmussen som är utbildningschef vid Oxelösunds kommun.
Han poängterar dock att han ännu inte fördjupat sig i statistiken och att han vill ta det hela med försiktighet. Oxelösund är en liten kommun och ett fåtal elever kan påverka det totala resultatet från år till år.
– Risken är att resultaten kommer att variera upp och ner från år till år, men det som verkligen är glädjande är att vi har sett en uppåtgående trend de senaste åren. I grunden handlar det om lärarna. Vi är lyckligt lottade. Trots lärarbristen i regionen och landet har vi tillgång till behöriga och kompetenta pedagoger och bara ett fåtal vakanta tjänster, säger Rasmussen.
Efter att ha tittat närmare på Skolverkets nysläppta statistik är han särskilt nöjd över att meritvärdet höjts.
– Det har ökat med drygt tio procent sedan 2015 och sex, sju procent sedan förra året.
Jag tycker att det är stressigt, det är många krav.
På Breviksskolan har det här läsårets niondeklassare kommit en dryg månad in i höstterminen. Och betygen finns i bakhuvudet för Freja Ravne och Ida Eriksson.
– Vi tänker en hel del på betyg i klassen. Det är en stor del av skolan sedan vi började sexan, säger Ida Eriksson.
– Jag tycker att det är stressigt, det är många krav. Samtidigt är det bra att veta hur man ligger till, säger Freja Ravne.
Ida Eriksson tycker att det är mycket att över 20 procent av förra läsårets nior inte fick gymnasiebehörighet, men hoppas att det gör att lärarna tänker till. Att de satsar på de som verkligen behöver hjälp att klara kunskapsmålen. Men bägge två anser att det finns hjälp att få för att klara skolan.
– Det hänger mycket på om eleverna vill eller inte också, säger Ida Eriksson.