Stålindustrin hör till växthusgasutsläpparnas värstingar och framtiden för SSAB och andra stålbolag påverkas av vad som kommer ut av Parismötet i december.
– Vi hoppas att det blir en internationell överenskommelse om att minska utsläppen, med rättvisa konkurrensvillkor. Då bör SSAB kunna stärka sin konkurrenskraft, säger Jonas Larsson, miljöchef på SSAB.
I dag räknar SSAB koldioxidutsläpp och skulle utsläppen vara större än tilldelningen av utsläppsrätter måste nya rätter köpas på den europeiska marknaden. Även om SSAB fick ett överskott av utsläppsrätter som kunde säljas förra året, anser SSAB att de tappar i konkurrenskraft jämfört med stålbolag utanför Europa.
EU har som mål att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till år 2030 jämfört med 1990. Ett mål, som enligt stålbranschen är mycket skarpt.
– Naturligtvis kan EU inte bara gå före hur långt som helst om inga andra går efter. Det blir helt orimligt, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på branschorganisationen Jernkontoret.
Enligt Jernkontoret har EU:s politiker lovat att se över målen om världens ledare inte lyckas enas om ett nytt avtal i Paris.
– EU måste definitivt se över sina mål om man inte kommer någon vart i Paris, men även om man kommer någon vart betyder inte det att man har ett globalt handelssystem. EU måste ta med sig att man också måste värna konkurrenskraften hos sin industri om man vill ha den kvar.
Men enligt Energimyndigheten kommer EU:s mål knappast att bli mindre skarpa efter Paris.
– EU kommer att stå fast vid sina mål oavsett om det blir ett avtal eller ej. Det kanske är en förhoppning från flera branscher, men EU kommer inte att sänka sina ambitioner, det är sannolikt inte politiskt görligt, säger enhetschef Erik Eriksson.
Tvärt om finns en möjlighet, i alla fall teoretisk, att de blir ännu skarpare om det skulle behövas för att enas om ett globalt avtal.
Politikerna talar ofta om att EU bör gå före i omställningen mot mindre utsläpp, för att visa andra delar av världen att det är möjligt. Men det finns inget som visar att det faktiskt fungerar. Däremot finns andra skäl för EU att ställa om, enligt Erik Eriksson.
– Vi tror att det är nödvändigt att ställa om, det kan bli dyrare ju längre man väntar att ställa om till ett hållbart samhälle.