Målet skulle innebära att SSAB, som står för en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid, skulle behöva få ner sina utsläpp till nära noll på 30 år. Och det finns det helt enkelt ingen teknik för i dag.
– Det är väldigt stora tekniksprång det handlar om och det klarar inte vi ekonomiskt, säger Klas Lundbergh, senior rådgivare på SSAB i Oxelösund.
Han sitter som sakkunnig representant för industrin i Miljömålsberedningen, som för ett år sedan fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på klimatmål. Den 1 mars lämnas förslaget över till regeringen, men det står redan klart att målet blir noll i nettoutsläpp till år 2045 och en minskning av utsläppen inom Sverige med minst 85 procent till samma år.
För SSAB är ett sådant mål omöjligt. Det finns inget annat sätt att tillverka stål från järnmalm än med kol eller naturgas som ger stora koldioxidutsläpp. Någon annan teknik finns inte.
– Nu ska Sverige gå mot ett kolsnålt samhälle och SSAB vill vara en del av den framtiden, men vi har svårt att manövrera med den hastighet som krävs, säger Klas Lundbergh.
– Därför måste staten hjälpa till. Och om Sverige vill ta ledningen i klimatarbetet är det väl inte mer än rätt.
Stål kan också tillverkas av skrot, men världens skrot räcker inte för att tillverka allt det stål som behövs. Därför behövs också processen som SSAB står för där stål tillverkas av järnmalm.
Den lösning som SSAB och Miljömålsberedningen tänker sig för svensk stålindustri är därför lagring av koldioxid, så kallad CCS-teknik. Men det är långt kvar till att den finns och den är så dyr att utveckla att SSAB omöjligt kan göra det på egen hand, enligt Klas Lundbergh.
Målet om 85 procents utsläppsminskningar till år 2045 har kritiserats för att inte vara tillräckligt ambitiöst. Men Klas Lundbergh tycker tvärt om.
– Vi har inte så mycket tid på oss. Det är lite av ett önsketänkande, jag tror det blir svårt att nå. 75 procent utsläppsminskningar till 2050 hade känts mer möjligt att nå. Men även det förutsätter ny teknik som inte finns i dag.
Efter den 1 mars fortsätter arbetet med att fundera på hur målet ska nås. Det betänkandet presenteras för regeringen den 1 juni.