Det rinner en skvätt vatten ur Staffan Söderström neoprenskor när han lägger det ena benet över det andra. Vi sitter på en betongklump vid kajen i Gamla Oxelösund. 50 meter längre bort ligger Staffans gulvita havskajak uppdragen mellan stenblocken på den lilla stranden. Det är ett kort stopp i den gamla hemmaskärgården innan paddeltagen för honom upp längs Norrlandskusten.
– Det här är världens finaste skärgård. Det är så lummigt och fint i jämförelse med Bohuslän, som jag brukar kalla för världens vackraste kalhygge. Det är egentligen ett helgerån att skynda förbi sådan här vacker natur. Det är som att äta ett julbord på fem minuter, säger han.
Men vintern kommer. I dag är det varmt och soligt, men Staffan inser att ju längre norrut och ju längre in på hösten han paddlar, desto kallare och stormigare kan det bli. Planen är att genomföra Havspaddlarnas blå band. En bedrift som några få kanotister brukar ge sig på varje år och som innebär att man ska paddla hela den svenska kusten. För att det ska gillas måste kanotisterna dock göra det inom ett kalenderår.
– Jag började vid Svinesund, vid norska gränsen i maj, men sedan har jag delat upp det i tre etapper och gjort annat emellan. Jag har ju ett liv vid sidan om. De flesta gör det här i ett svep, så om jag klarar det kommer jag nog att ha den långsammaste tiden av alla. Jag har kanske 4, 5 veckor på mig att nå Haparanda.
Barndomshemmet låg på Fruängsgatan i Nyköping och han såg ofta Gert Fredriksson vid brandstationen. En dag kom Fredriksson till Staffans skola och berättade om sina bedrifter i OS och frågade om ungarna inte ville följa med ner till kanotklubben och börja träna.
– Under den här sommaren har jag ångrat att jag ínte följde med till klubben. Jag hade behövt den grunden i paddelteknik. Jag är ingen virtuos, men jag är envis och har pannben.
Staffan sätter sig i kajaken och tar sig genom sundet och vidare norrut. Nästa stopp blir Ringsö. Pärlan i den sörmländska skärgården enligt honom själv.
– Jag måste ta vara på de dagar med fint väder när det är lätt att paddla, om jag ska ha en chans att hinna fram.