”År 2009 gjorde Tiger Lou sitt sista framträdande i en trädgård någonstans i Tyskland”. Så står det i Fåfängans presentation av indierockbandet Tiger Lous frontfigur Rasmus Kellerman. Nu är han tillbaka på scen i en annan trädgård – men den här gången på hemmaplan. Och det är tio år sedan sist som han spelade i Nyköping.

– Jag kommer att spela lite gammalt och testa nya låtar. Jag skriver jämt låtar och kan följa lusten när jag är ute och spelar. Det är en superlyxig ynnest, säger Rasmus Kellerman innan han går på scenen.

I kvällssolen på den lilla scenen är det bara han, en elgitarr och en loopmaskin. Och just det sistnämnda är nog både det bästa och sämsta med konserten. Jag har alltid blivit djupt imponerad av musikanter som kan spela in sig själva på flera spår och bilda en hel enmansorkester på scenen. Och i vissa av låtarna fyller Oxelösundssonen Kellerman gott och väl ut hela ”konsertlokalen” upp till trädtopparna. På minussidan är att det ibland blir lite väl långa intron när låtarna ska byggas på bit för bit.

Artikelbild

Men det råder inget tvivel om att Rasmus Kellerman är en duktig gitarrist, sångare och låtskrivare som utan tvekan klarar sig alldeles utmärkt själv på scenen.

Tidigare har det varit engelska som gällt, nu blandas konserten upp med en del nya, svenska låtar som han inte alls behöver ursäkta sig för.

”Det kanske är en stundande 40-årskris som gjort att jag börjat sjunga på svenska. Tack för att ni står ut”, säger han till publiken som applåderar som svar.

Men det kan ligga något i det. Där en del av de engelska sångerna bär spår av en internationell karriär för dryga tio år sedan kretsar de nya svenska låtarna om livet på väg in i medelåldern. Om barn som det tar en evighet att lägga och att det ”kommer aldrig bara vara vi igen, inte som förut”.

Artikelbild

”Jag skriver jämt låtar och kan följa lusten när jag är ute och spelar. Det är en superlyxig ynnest”

”Inga fler kakor nu Max”, ropar han från scenen till ett av barnen som leker runt den.

När Kellerman tackat för sig och gått av efter en stillsam final, försöker publiken klappa in honom under åtminstone en minut. Men han avslutar inte med någon av de utelämnade Tiger Lou-hitsen. Och kanske är det som han sa innan konserten. Att det är lusten som får styra.

Artikelbild

Rasmus Kellerman är född i Oxelösund där han är uppvuxen i Peterslund. Senare flyttade han till Stallbacksgränd i Nyköping men flyttade vidare till Stockholm vid 18 års ålder.

– Men min mor bor kvar här, min hustru är härifrån och jag är här väldigt ofta. Förut tänkte jag att jag aldrig skulle flytta tillbaka hit, men nu när jag har två små barn inser jag hur fantastiskt det är att växa upp här, säger han.