Jag har utvecklat ett podcastberoende. Många ensamma timmar i bilen sak fyllas, och då passar formatet perfekt. Gärna grabbiga, högljudda med ambition till humor.
De leds ofta av division ett-komiker, som i sig inte har så mycket gemensamt. Förutom en sak, de har alla åsikter om Mårten Andersson. Och väldigt sällan är de positiva.
Inget sägs rakt ut, men han triggar igång något. Och visst har han stuckit ut hakan både en och två gånger. Att helt såga landets samtliga kvinnliga komiker är kanske inte det mest lyckade draget för att få nya kompisar.
Men mest hånas hans nyktra satsning på Sober, spritfri klubb med alkomätare i dörren. Varför det ska hånas är oklart, men man blir nyfiken på någon som går mot strömmen.
Men Mårten Andersson är ju en kul kille. Det skrattas rejält på den utsålda teatern. Öppningsscenen med en konstig koreografi och Anderssons tankar på fru och hus på landet är stor komik, och när det går upp för oss åhörare att rörelserna är av mer ekivok karaktär blir det ännu roligare.
Där har vi huvudtemat för kvällen. Alkohol och-sexmissbruk. Som så många andra komiker på turné numer så blandar Mårten Andersson allvar och humor.
De komiska segmenten sitter klockrent. Han har tajming och använder sin kropp för att ytterligare förstärka det som vi redan fattat. Ett steg för långt är faktiskt väldigt kul. Tony Irving-parodin är fyndig och funkar av naturliga skäl bra i Nyköping.
Det är spännande att höra om Mårten Anderssons liv. Det har hänt en hel del kan man säga, och till Stockholm finns det en hatkärlek, som ofta vänds till allvar.
Det är inte lätt att pendla mellan humor och allvar. Vi förstår att det varit tungt, och att det är bra att ta tag i sitt liv.
Men ibland känns det som när den gamla alkisen kom till en lektion i åttan och berättade om hur tokigt det är med sprit. Och sexmissbruk är det nog svårt för publiken att riktigt relatera till.
Historien där Andersson nästan drunknade lyckas han dock förmedla med skärpa och precision. Under ytan är verkligen ingen ironisk blinkning till Uno Svenningsson, det är på riktigt.
Säcken knyter han skickligt ihop med att återupprepa sina tankar om fru och hus på landet. Dock utan rörelser, för numera har han funnit själen. Men jakten pågår fortfarande, men nu i nykter skrud. Lycka till på din nyktra resa Mårten!