Det är viktigt att den placeras exakt på samma ställe varje gång. Den gula dosan, kallad intensimeter, riggar Tomas Birgergård upp på ett stativ ungefär mitt på fotbollsplanen vid Stigtomta skola. Eftersom den naturliga strålningen kan variera på några meter när, beroende på typ av bergrund, måste placeringen vara densamma alla år. Tomas Birgergård är beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Sörmland och den isande vinden som drar in hindrar honom inte från att genomföra mätningen av gammastrålning. Den som görs på samma plats, oavsett väder, var sjunde månad sedan 1989.
De började efter olyckan i Tjernobyl eftersom det då upptäcktes att det inte fanns några normala värden att jämföra strålningen med och att det varken fanns utrustning eller kompetens att göra lokala mätningar av hur mycket radioaktivitet som fanns på marken. De regelbundna mätningarna gör att man får ett normalvärde med spridning över olika årstider. Samma procedur görs på 22 andra platser i länet och cirka 900 platser i Sverige och är en del av beredskapsarbetet i fall av en kärnkraftsolycka.
I Tjernobyl pågår arbetet med att täcka över det havererade kärnkraftverket fortfarande. Men inte långt därifrån finns ytterligare fyra kärnkraftverk. Om en liknande olycka skulle ske i dag, där eller någon annanstans, skulle man på 900 platser i landet snabbt kunna mäta radioaktiviteten som blåser in över Sverige.
– När Tjernobyl hände hade vi inte kapacitet att gå ut och mäta. Nu har vi möjligheten då det skulle finnas ett stort behov av lokal information.
Länsstyrelsen ansvarar för mätningen i Stigtomta. De övriga står kommunerna för och Sörmlands kommuner sköter sig bra, enligt Tomas Birgergård.
Flera år efter Tjernobyl uppmättes förhöjda värden i Sörmland. Men de har klingat av och senaste tiden är värdena normala eller under normala. Inte ens efter den japanska tsunamin då kärnkraftverket Fukushima havererade märktes någon skillnad i de regionala mätningarna som bara mäter gammastrålning. Men en olycka i någon av de 15 reaktorerna i Ukrainas fyra kärnkraftverk, cirka hundra mil från Sverige, skulle säkerligen ge utslag, beroende på väder och vind.
Efter Fukushima kunde bara de hyperkänsliga luftfilterstationerna som finns på sex platser i Sverige notera någon skillnad. Sedan 1950-talet mäter Sverige såväl alfa- som beta- och gammastrålning i de partiklar som fastnar i luftfiltren. Anledningen till att de finns är atomprovsprängningarna som gjordes på 1950-talet. Det var atombombernas tid och Sverige ville ta reda på vad bomberna innehöll och hur de var tillverkade. Därefter har luftfilterstationerna blivit kvar och nu tjänar de ett annat syfte. Totalförsvarets forskningsinstitut analyserar filtren och rapporterar regelbundet in till Strålsäkerhetsmyndigheten vilka värden som uppmäts och när Fukushima havererade för tre år sedan noterades en höjning tio dagar efter olyckan.
– Det motsvarade som mest en timmes extra bakgrundsstrålning så det fick ingen konsekvens ur strålskyddssynpunkt. Men det gick att mäta över hela världen, säger Jan Johansson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Sedan tiden för atomsfäriska provsprängningar finns också ett nätverk av stationer som mäter gammastrålning. De är inte lika känsliga, men kan fånga större utsläpp från exempelvis en kärnkraftsolycka. Tidigare lästes de av manuellt.
Så när olyckan i Tjernobyl inträffade den 26 april 1986 var det ingen som visste något till en början. Sovjet lade locket på. Två dagar senare, när personal på det svenska kärnkraftverket i Forsmark var på väg in på jobbet på morgonen, gick larmet när radioaktivitet upptäcktes i inpasseringen till reaktorbyggnaden. Man misstänkte ett läckage inne på Forsmark, men kontrollerna visade konstigt nog att det inte fanns några förhöjda värden inne i vid själva reaktorn.
Ganska snart kom man på att radioaktiviteten kom utifrån och Forsmark var därmed först i världen med att upptäcka att det hade skett en allvarlig olycka. Givetvis hade de känsliga luftfiltermätarna redan detekterat de höga halterna, men de lästes inte av förrän senare. Och efter Tjernobyl automatiserades gammastationerna och i dag finns 28 stationer utplacerade i landet.
Innan denna vecka är slut räknar Moskva med att alla formaliteter ska vara avklarade och Krimhalvön därmed en del av Ryssland i stället för Ukraina. Utvecklingen har gått i raketfart och omvärlden fördömer, men står något handfallen. Ukrainas militärer har inte gjort motstånd, men har heller inte lämnat Krim.
Världen går på spänn och i och med konflikten har Strålsäkerhetsmyndigheten skärpt bevakningen på de kvarvarande kärnkraftverken i Ukraina.
– Vi har vidtagit vissa förberedelser. Den risk som finns är om det skulle bli en militär konflikt i området som påverkar möjligheten att driva kärnkraftverken säkert, säger Jan Johansson på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Beräkningar görs kontinuerligt på hur lång tid det skulle ta för radioaktiviteten att sprida sig över Sverige vid en olycka. Beräkningar görs på kärnkraftverken i Sverige och de som ligger närmast våra gränser. I och med konflikten i Ukraina har det största kärnkraftverket där också lagts till listan och var sjätte till åttonde timme görs simuleringar över hur väder och vind skulle föra med sig radioaktiviteten i fall av läckage.
Säkerheten på de fyra kärnkraftverken som är i gång i Ukraina i dag går inte att jämföra med den i Tjernobyl. De är byggda på annat sätt så att en eventuell härdsmälta skulle stanna inom kärnkraftverket. Den explosion som skedde i Tjernobyl är omöjlig i de nya kärnkraftsverkens konstruktioner, enligt Lars van Dassen, sekretariatschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men å andra sidan är inget kärnkraftverk gjort för krig, konstaterar han.
– En väpnad konflikt är genast ett hot mot ett kärnkraftverk, det går inte att komma ifrån. Det handlar om allt som antingen med flit eller av misstag kan gå fel, en träff på något som inte bör träffas till exempel.
På fotbollsplanen vid Stigtomta skola har det gått tio minuter och Tomas Birgergård läser av intensimetern som ger ett medelvärde på 0,10 mikrosivert. Ett värde som motsvarar normal eller ganska låg bakgrundsstrålning. Vi har alltid viss radioaktiv strålning runt oss, dels mer eller mindre från berggrunden beroende på var vi befinner oss och dels kosmisk strålning av partiklar från bland annat solen som slår emot vår atmosfär, krockar med andra partiklar vilket ger upphov till strålning.
Annan radioaktivitet vi får i oss under våra liv kan komma från husen vi bor i (radon) eller från sjukvården då ett flertal behandlingar leder till exponering för strålning. Om en olycka skulle ske i Ukraina eller någon annanstans så att radioaktivitet förs till Sörmland med vindarna kan det vara jordbruket som drabbas värst. De grödor som innehåller förhöjda halter av radioaktivitet kan bli oätbara.
Om en olycka inträffar eller om det finns överhängande risk för en ansvarar länsstyrelsen för räddningsarbetet. Kommunerna ska informera sina invånare samt utföra lokala mätningar. Nyköpings lasarett har beredskap för att ta hand om personer som är smittade av radioaktivitet.
I nuläget är det lugnt i området kring kärnkraftverken i Ukraina, enligt de rapporter som Strålsäkerhetsmyndigheten får från sin systerorganisation i landet och från de anläggningar myndigheten har direktkontakt med.
– Det har inte varit några oroligheter vad vi har hört talas om. Vi har ett samarbetsprojekt med dem så vi har ett brett kontaktnät och vi har inte fått någon information om att det skulle vara någon hotfull situation, säger Lars van Dassen.
– Men en väpnad konflikt skulle genast utgöra ett hot mot ett kärnkraftverk, det går inte att komma ifrån.