Han efterlyser större engagemang från hemmen och attitydförändringar, inte minst när det gäller matematiken.
– Kunskaperna har hållits högre i andra länder. Här har vi i stället länge pratat om hur svårt det är med matte. Skolan och samhället har varit dåliga på att förklara varför man behöver kunna de matematiska begreppen.
Kan kunskapsraset förklaras i det fria skolvalet?
– Det är märkligt att använda det som slagträ mot friskolor. Rätten att välja gäller ju även de kommunala skolorna. Resultaten blir inte bättre om bostadsområdet styr vilken skola man går i.
Brunberg lyfter problemet med elever som halkat efter i lägre stadier.
– Vi måste börja jobba redan i förskoleklassen så eleverna får välgrundade kunskaper. Om eleverna har för dåliga grundkunskaper med sig till högstadiet kommer vi efter och hinner inte ge dem kunskaper för gymnasiet. Det blir en ond cirkel. Men så ser det ut på många ställen och inget specifikt här.
Skolan måste få vara viktig, säger Marcus Brunberg. Och grunden måste läggas i hemmen.
– Inte för att skapa betygshets men man behöver prata om varför skolan är viktig. Sen är det bra om man låter skolan utföra sitt grunduppdrag utan att ha för mycket åsikter.
Marcus Brunberg byter några ord med en elev. Relationen lärare/elev skiljer sig mycket mellan skolor i olika länder.
– I Sverige har vi stor respekt för våra elever och pratar om vad och hur man lär sig. Vi gör eleverna delaktiga i undervisningen.