Ondskan är i bokform – eleverna läser Jan Guillous nyckelroman från åren på internatskolan Solbacka i Stjärnhov. Varje skoldag inleds med 20 minuters tyst läsning, för många av eleverna är det den enda gången de öppnar en skönlitterär bok.
Läraren Wictoria Lundmark har jobbat i tolv år och är tveksam till om den tiden räcker för att analysera kunskapsraset.
– Men när jag började som lärare hade vi halvklass i svenska. Nu har vi alltid hela klassen samtidigt trots att vi skulle behöva dela den. Det är svårt att räcka till för alla.
Ibland räcker inte de ordinarie lärarna till för att hjälpa elever med behov av extra stöd.
– Vi har haft tre speciallärare på skolan. Nu har vi bara en.
Femtonåringarna halkar efter i läsförståelsen. Sverige låg över OECD-länderna i Pisaundersökningarna 2000, 2003 och 2006. År 2009 låg resultaten på OECD:s medelvärde och 2012 ligger Sverige under OECD-medelvärdet. Pojkarnas resultat är sämre än flickornas.
– Ungdomarna läser inte på fritiden. Det är datorer och telefoner... och när de väl läser en bok tappar de koncentrationen när det plingar till i telefonen. Det blir för mycket, hjärnan klarar inte det, säger Wictoria Lundmark.
– Dessutom är det svårt att hitta böcker till killar. Synd, det behövs fler manliga förebilder. För att bli en bra läsare måste man läsa mycket och läsa olika typer av texter.
Hur stort är lärarnas ansvar för raset i skolan?
– Det är svårt att få tiden att räcka till. Jag skulle vilja jobba mer med undervisning och förbereda lektionerna. Nu går för mycket tid åt till att lösa konflikter och jobba med administrativa uppgifter. Men jag tror också att det behövs mer samarbete mellan hem och skola för att vända utvecklingen.
Det fria skolvalet lyfts nu fram som en av anledningarna till att eleverna i Sverige förlorar mark.
– Visst är det konkurrens, vi behöver varenda elev. Mer pengar betyder att vi kan göra mindre grupper och det finns utrymme för fler speciallärare.
Till hösten öppnar det nya högstadiet vid Rosvalla. Då försvinner högstadiet vid Oppebyskolan, Längberg och Nicolai.
– Jag har varit där och tittat. Det blir fint. Den nya skolan behövs, både för miljöns och för integrationens skull.
Hur orolig ska man vara för Oppebyeleverna, för den svenska skolan, för Sverige när eleverna inte förstår vad de läser?
– Jag vet att det finns elever på skolan som har svårt med läsförståelse. Det som märks tydligast är att eleverna saknar ordförståelse, deras ordförråd har minskat genom åren. För den här klassen känner jag mig inte orolig. Vi har nyss gjort gamla nationella prov och eleverna klarade dem bra, säger Wictoria Lundmark.
Hon lyfter också föräldrarnas ansvar för kunskapsraset.
– Om skolan inte behöver lägga så mycket tid på att "uppfostra" eleverna kan man i stället lägga tid på undervisning, säger hon.