Våren är tuff för både lärare och elever. Det är högsäsong för nationella prov. Proven ligger utspridda under vårterminen och ska kunna användas som stöd när lärarna sätter betyg. Antalet prov har ökat, förra året infördes nationella prov i SO och NO-ämnena, något som både Lärarförbundet och Sveriges Elevråd kritiserat. Eleverna i årskurs sex ska skriva nationella prov i svenska, matematik, engelska samt ett NO-ämne och ett SO-ämne. I varje ämne ingår flera delprov. Karolina Cederlund och kollegan Britt Lindgren räknar snabbt ut att varje elev skriver 20 delprov.
– Uppsatser tar mycket längre tid att rätta än de uppgifter som kan besvaras rätt eller fel, säger Karolina Cederlund.
Lärarförbundet har vid flera tillfällen pekat ut de nationella proven som en av orsakerna till att lärare nu toppar flera mätningar om olika yrkesgruppers stress och arbetsbelastning.
– Proven fyller en funktion, jag tycker inte att man ska avskaffa dem, säger Karolina Cederlund.
Hon välkomnar däremot det förslag på digitalisering och central rättning som nyligen lanserats av Jan Björklund. Det lättar arbetsbördan för lärarna samtidigt som bedömningen kan bli mer likvärdig. I dag blir det allt mer vanligt att lärare sitter tillsammans och rättar de nationella proven för att kunna diskutera och byta prov med varandra.
Skolinspektionen har under flera år låtit rätta om nationella prov och konstaterar gång på gång att skolornas bedömningar av elevernas provsvar spretar.
Den här våren är det omöjligt att träffa lärare utan att diskutera Pisa. Svenska elever rasar i resultatlistorna i de stora undersökningarna men Karolina Cederlund tar det med viss ro.
– Vi jobbar bra och eleverna är duktiga. Jag är inte helt säker på att det är så bra att vi jämför oss med de asiatiska länderna, säger hon.