Vi ska prata om kunskapsraset som skakar Sverige, om vad Nyköpings kommun gör för att vända utvecklingen. Varför tappar eleverna mark i viktiga basämnen som matte och läsning?
– Om jag kunde svara på det skulle vi också ha en lösning, säger Krister Pettersson, divisionschef för barn-utbildning och kultur i Nyköpings kommun.
Han pekar på segregationen som ett av de stora problemen, en av många förklaringar till varför eleverna i den senaste mätningen ligger under genomsnittet för OECD-länderna.
– Det fria skolvalet har lett till en kraftig segregering. En del elever söker sig till vissa skolor, andra väljer inte skola alls. I Nyköping försöker vi minska skillnaderna mellan skolorna och få till en socioekonomisk spridning. Vi vill få ut barn från olika språkgrupper i vanlig verksamhet. Jag är övertygad om att det kommer att påverka resultaten.
Är du emot friskolor?
– Nej. Jag välkomnar dem. Skolvalet omfattar ju även kommunala skolor.
Nyköping är på gång, säger Pettersson. Sett i ett längre perspektiv har betygen blivit bättre även om genomsnittet för årets niondeklassare sjönk jämfört med förra året. Han tror att dippen var en effekt av den nya betygsskalan då MVG, VG och G byttes mot godkända betygen A till E. Det är vanligt att den första kullen med nya betyg förlorar på bytet. Krister Pettersson påpekar att Nyköping har klättrat i resultatrankningen av landets 290 kommuner.
– Vi har lämnat botten. Nu är vi på gränsen att tillhöra de 25 procent kommuner med bäst resultat.
De senaste åren har kommunen prioriterat de lägsta årskurserna. Pengar har flyttats från gymnasienivån till grundskolan för att baskunskaperna ska fastna tidigt.
– Läsningen är viktigast av allt. Barn får inte gå ut tvåan utan att kunna läsa.
Lärarna hamnar lätt i skottgluggen när skolraset analyseras vitt och brett. Ibland lanseras åsikten att de låga resultaten är en direkt konsekvens av låga intagningspoäng och stora kvalitetsbrister i lärarutbildningen. Slutsatsen av resonemanget blir att det finns för många dåliga lärare som tar hand om våra barn.
– Om vi har dåliga lärare ska de kompetensutvecklas eller avvecklas, men jag har inte träffat några. Vi har försökt skruva upp lärarlönerna och vi ska fortsätta höja lärarnas status. Men vi har lagt för mycket administrativa bördor på lärarna och jag ska göra vad jag kan för att lyfta bort det som går. De behöver fokusera på målen och resultaten, säger Krister Pettersson.
Pisa-undersökningen testar femtonåringars kunskaper och utveckling i matematik, naturkunskap och läsförståelse. SN:s fotograf , själv utbildad lärare, sänker kameran ett ögonblick. "Tycker du att Pisa-studierna mäter kreativitet?", frågar han.
Krister Pettersson svarar utan betänketid.
– Inte ett dugg. Våra läroplaner kräver att elever ska formas till självständiga fritänkande och kritiskt granskande människor. Det lyckas vi med. De kreativa bitarna som vi inte sätter betyg på är värdefulla. De svenska ungdomarna har lätt att få jobb utomlands eftersom de funkar så bra. Jag tycker att vi ska vara stolta över utbildningssystemet och våra ungdomar.
Både svaga och starka elever har rätt att komma framåt. Pisa-mätningen visar att Sverige har tappat en stor andel högpresterande elever.
– Ett av Nyköpings bekymmer är att de duktiga eleverna nöjer sig med ett mellanresultat. Det är viktigt att vi coachar dem till ett högre betyg. Ett B kan bli ett A och ett D kan bli ett C. Men det är ett generellt problem att duktiga elever får sköta sig själva.
Krister Pettersson återkommer till sin oro för hur rätten att välja påverkar resultaten. Han ser helst att det finns alla sorters elever på alla skolor. Toppelever och elever som inte orkar prestera så mycket mår bra av att vara tillsammans, säger han.
En konsekvens är det hårt kritiserade beslutet att lägga ner de renodlade profilklasserna i den nya högstadieorganisationen hösten 2014.
– Men åttor och nior kommer att få gå ut sin profil.
Han kallar debatten om förstatligande av skolan för "slarvig".
– Staten styr mycket redan i dag genom statsbidragen. Tidigare fanns en länsskolnämnd som bestämde hur stora klasserna skulle vara och hur många pennor och suddgum som skulle skickas ut. Det är inget jag vill tillbaka till.
Han är kritisk mot att rikspolitikerna sliter i Pisaundersökningen utan att förankra sina beslut i forskningen. Det ger instabilitet.
– Det blir för mycket "slå varandra i huvudet" på nationell nivå. Skolpolitiken ska inte ändras efter varje val.