Hur djupt är havet, eller rättare sagt "How deep is the ocean" är namnet på Nykvarnsbon Yamina Enedahls album som släpptes i våras. En helt logisk titel med tanke på Yaminas förflutna som fridykare. Men det är inget renodlat självbiografiskt album, utan snarare ett konceptalbum där HC Andersens sagofigur "Den lilla Sjöjungfrun" står i centrum och som enligt Yamina själv kan lyssnas till på olika vis.
– Till skillnad mot Disneyversionen besitter sjöjungfrun i HC Andersens originalberättelse en enorm kraft och är en passionerad individ som vågar ta de stora stegen och bryta gränser. Där kan jag naturligtvis känna igen mig, sen är det förstås naturligt att det blev ett undervattenstema. Men förövrigt är det en väldigt lugn platta med jazzharmonier och inslag av bossatoner som man kan välja att lyssna på som bakgrundsmusik eller ta sig tid att lyssna på från början till slut då det finns en tydlig berättelse, säger Yamina Enedahl.
Det finns flera olika grenar inom fridykning, men i stora drag handlar det om att hålla sig så länge som möjligt under vattenytan. Yamina satte världsrekord i grenen längd då hon med ett enda andetag i lungorna dök 97 meter under vattnet på cirka 2,20 minuter utan fenor på fötterna. En prestation som till stor del handlade om att vara mentalt rustad. I och med världsrekordet utmanade hon även gamla beprövade principer för hur man når framgång. Metoder som hon i dag lär ut i sin roll som licensierad mental tränare med både kommuner, landsting och privata företag bland uppdragsgivarna.
– Det finns så många myter kring prestationer. Under åren som fridykare spräckte jag en rad av dem och utvecklade nya principer. Fridykarsporten är en extremt individuell sport och om man tänker i termer vinna eller förlora kommer man inte speciellt långt. I stället handlar det om att våga lyssna på helheten – kroppen, sinnet och knoppen vet. Att bara bita ihop funkar inte.
Yamina Enedahl nämner även också tomrummet som en stor och viktig del för att kunna förflytta sig framåt och nå nya mål. En "plats" de flesta tycker är väldigt läskigt att befinna sig på.
– När man vill skapa något nytt behöver man lämna gamla, annars finns det inte utrymme för det nya. Då gäller det att man behärskar olustkänslorna. Att befinna sig i tomrummet är obehagligt och något vi vill undvika, säger hon.
Själv satte Yamina punkt för fridykarkarriären 2009. Hon hade inget kvar att ge mentalt. Tomrummet som uppstod fyllde hon med musik, som blev en ventil för att ge plats för annat.
– Jag gick på musikprogrammet på Södra latin under gymnasieperioden och har alltid närt en dröm om att spela barpiano. Jag vet att det låter jättepretentiöst men under den här perioden övade jag in 300 jazzstandards. Jag såg det inte som någon prestation utan en ventil och privat sfär där kreativiteten kunde få utvecklas i egen takt, säger hon.
Det ena gav det andra och april släpptes alltså albumet "How deep is the ocean" som är helt komponerat av Yamina själv.
– Skottvång är en fantastisk musikscen och bevis på att det går att skapa något helt unikt mitt ute i skogen som lockar Sveriges absolut bästa musiker. De flesta hade sagt "Nej, det går aldrig".