Bergsgnagarna och Bergskrossarna. Så har ettorna och tvåorna (de går i två mixade klasser, A och B, på skolan) döpt sina två lag i SN-bollen. Att ett rejält berg krossar det mesta, det vet de flesta, men när det gäller gnagarna var det mer osäkert. Det ska dock handla om ekorrar eller andra djur, snarare än AIK:are, om vi frågar barnen själva.
Den här lite kyliga och småblåsiga tisdagseftermiddagen har de egentligen redan slutat skolan. Men de flesta stannar frivilligt även efter halv två. De har nämligen fått speciellt inbjudna gäster från traktens främsta fotbollslag på herrsidan, Nyköpings BIS. Det är den kanadensiske mittfältaren Ethan Gage och den gotländske målvakten Anton Fagerström som kommit på besök.
De uppskattar att vara ute och spela med ungdomar när det ges möjlighet. Inför SN-bollen i fjol var Ethan Gage och besökte Svalsta och verkar ha nappat på idén igen.
– Jag gillar det här och tycker det är kul med barn. När jag blir pappa en dag vill jag ha tre barn. En pojke, en flicka ... och en pojke. I den ordningen, avslöjar Gage glatt.
Än så länge får de prioritera sina respektive fotbollskarriärer, Ethan och Anton. Den här dagen fick de dock lite avbrott i sina respektive fotbollskarriärer, för att göra reklam för SN-bollen genom att spela lite tvåmål med en speciellt utvald skolas anmälda lag.
– Det är kul att få komma ut och leka lite med ungdomarna. De har härlig energi, säger Anton Fagerström.
Vad ska man tänka på som "stjärna" när man gör sådana här grejer?
– Jag vet inte, det handlar ju om att representera klubben på ett bra sätt. Att vara glad och spela med barnen.
Hur var det när du växte upp på Gotland, fanns det något liknande SN-bollen där då?
– Ja, det gjorde det. Fast det var inomhus. Men det var något som man såg fram emot hela året. Det var väldigt roligt. På samma sätt som de här barnen ser fram emot SN-bollen, menar Anton Fagerström.
Några råd till de unga spelare som i många fall gör sin första stora turnering?
– Det är att ha kul bara. Det är det som är det viktigaste. Göra så gott man kan, mycket mer kan man inte göra, det och att ha roligt, avslutar Anton Fagerström.