Lena Philipsson bönade om att bli insläppt, hon skulle ju uppträda tillsammans med Tomas Ledin på Tista slott.
Lena vem? undrar Robert Rinkefjord. Kanske är det den sena sommarkvällen som kastar långa skuggor över Lena PH:s anlete och gör henne svår att identifiera eller så vet han över huvud taget inte vem eller vilka som ska uppträda, men tar sin uppgift bokstavligt: ingen ska släppas in.
Lena Philipsson fick till slut access. Om hon tvingades sjunga en trudelutt ur "Dansa i neon" för att beveka den vid tiden unge Rinkefjord förtäljer inte historien.
Hon möttes i alla fall av över 5 000 jublande åskådare på slottsbacken framför Tista slott för 24 år sedan.
Det var något av upptakten till idrottsföreningen i Stigtomta och dess arbete som konsertarrangör och scenbyggare.
Anekdoterna har blivit många genom åren.
Som den när världsartisten Tom Jones skulle uppträda på Jogersö i Oxelösund. Hans manager krävde en röd matta från bussen till hans loge, som var ett tält bakom scenen. Han skulle ju inte behöva smutsa ner sina skor, gudbevars.
Ett annat krav var att tältets innandöme skulle draperas i svart tyg.
Det var ett himla jobb att få tag på en röd heltäckningsmatta och svart tyg. Men med gemensamma krafter lyckades medlemmar i Stigtomta IF.
Men Tom Jones satte aldrig sina välpolerade skinnskor i logen. Och den där konjaken han beställt stod oöppnad kvar.
Egentligen började Stigtomta IF:s rockhistoria 1990. Tista slotts Gustaf Wachtmeister förmedlade kontakt mellan rockarrangören Felle Fernholm, före detta manager till Hep stars, och Stigtomtas Kjell Larsson.
Det blev två konserter det året; Björn Afzelius och Kurt Olsson med Damorkestern på slottets bakgård.
Rockkonserterna gav Stigtomta IF och framför allt Kjell Larsson mersmak. Han var förutseende och såg att idrottsföreningen kunde tjäna en slant (inte sällan rörde det sig om sexsiffriga belopp) och minska på den för medlemmarna tröstlösa försäljningen av lotter, schampo, strumpor och kalsonger för att få verksamheten att gå runt.
Sommarkonserterna avlöste varandra och var snart ett stående inslag. Flera minns säkert Gyllene Tider på Jogersö, 1996, när marken rörde sig i takt av tyngden från 13 000 åskådare.
Gyllene Tider kom tillbaka 2004 och satte nytt publikrekord på Jogersö.
Men i takt med att arrangemangen växte ville fler lokala nöjesarrangörer ha del av kakan och lusten och Jogersökonserterna försvann.
Kjell Larsson har dock hållit ut och Stigtomta IF har fortsatt bygga scener fast ofta mest på andra håll; idrottsgalan, Elton John på Ullevi, Per Gessle i Västervik för att nämna några.
I dag, lördag, är Kjell Larsson och compani tillbaka i Nyköping för Diggilookonsert på Rosvalla. Och ett tips till den som står vakt backstage: läs på vilka artister det är. Tips två: Lena Philipsson är i alla fall inte en av dem...