I veckan berättade Anna Bergström, enhetschef för barn- och ungdomsenheten hos socialförvaltningen, om det tiotal pojkar i nedre tonåren i Katrineholm, som ingår i kriminella gäng med äldre ledare.
Fredrik Beijar är kammaråklagare i Nyköping där han och två andra åklagare utreder brott begångna av ungdomar under 15 år. Även om brott som begås av barn inte leder till rättegång, utreds grövre brott enligt lagen om unga lagöverträdare och resultatet lämnas över till socialtjänsten, som beslutar om åtgärder.
– De unga blir mer frekventa. Men jag vet inte om man ska kalla det gäng. Det är mer kompisar, äldre bröder, det är ingen riktig organisation.
Barnen används för olika uppdrag.
– Jag har varit med om fall där småkillar fått andra barn att gå till vissa ställen, där äldre brottslingar väntat. De äldre har omringat och slagit och rånat barnet som lockats dit. Vi ser tydligt hur småkillarna används i de här rånen. Det krävs inte särskilt mycket hot för att den utsatte ska lämna ifrån sig telefonen, märkeskläder, klockor, säger Fredrik Beijar.
Barnen utnyttjas också som knarkkurirer och för snatterier och andra stölder.
– Men det är svårt att veta om de snattat åt sig själva eller åt någon annan.
Peter Göransson är kommissarie hos polisen i Katrineholm.
– På senare år ser vi att det går nedåt i åldrarna. Det man hör om på nationell nivå har vi sett också här. Ungdomar under 15 blir lite av springpojkar åt de mer drivna och mer kriminellas verksamhet. Det är svårt att säga hur stort problemet är, men vi ser i alla fall 13-14-åringar som förekommer i svansen efter de kriminella och med olika delaktighet.
Åklagare Fredrik Beijar berättar att pojkarna inte erkänner att de agerat på uppdrag.
– De är ganska hårt itutade att gola, det gör man inte. Det är bättre då att de säger "det var jag" och ta smällen själv. Är de 12-13 år kan de råka ut för att socialtjänsten kan bråka och i värsta fall placera dem någonstans. Men det krävs väldigt mycket för att man ska tvångsplaceras.
Hur ska man då komma till rätta med de yngsta tonåringarna, som begår brott? Fredrik Beijar tror inte att sänkt straffmyndighetsålder är någon riktigt bra lösning.
– Hur lågt ska man sätta den då? Risken är att man petar ned kriminaliteten i ännu lägre åldrar och att barn som begått grövre brott, som placeras någonstans lär sig ännu mer där, säger Fredrik Beijar.
Han ifrågasätter dock ungdomsrabatten, som innebär att en dömd 15-åring får 20 procent av straffet som en vuxen skulle ha fått, för samma brott. En 18-åring får 50 procents straffrabatt.
– Jag förstår syftet, men jag kan ibland tycka att det dragits för långt. Ofta ser man det som extra lindrigt om det är första gången barnet begått brott, men när vi pratar om de grövre grejerna bör man nog vara hårdare tidigare. Men det är svårt att veta vad man ska straffa med. Ungdomstjänst fungerar ganska bra, men inte för de värsta. För några år sedan föreslogs utegångsförbud med fotboja, det är kanske ett bra förslag.
Peter Göransson instämmer i kritiken av ungdomsrabatten:
– I mångt och mycket är 17-åringar barn, men har de ändå gett sig in på mord och rån, då kanske man borde fundera över ungdomsrabatten. Det är kanske inte rimligt att man kan begå de grövsta brott vi har och sedan behandlas som ungdom.