Åtta av tio barn känner oro inför corona

Att hålla barnen utanför och hoppas att de är lyckligt ovetande, är inte en lyckad strategi, visar rapporten. Barnen snappar upp vad som händer i samhället, men det är inte säkert att de förstår utan hjälp från vuxenvärlden.

– Vi har tagit hänsyn till barnen under pandemin, men vi har inte hittills varit lika noga med att lyssna på deras perspektiv, tycker Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ledare för forskargruppen CHAP (Child Health and Parenting) som ligger bakom studien.

Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Länsförsäkringars Forskningsfond, som också finansierat projektet. Sammanlagt har 1 106 barn svarat på enkäten och de sörmländska barnens svar följer samma trend som resten av landet.

Bland de yngre barnen, som är mellan 4 och 12 år, känner sig 76 procent oroliga över corona. Bland ungdomarna, som är mellan 13 och 18 år, angav 79 procent att de kände oro.

Sammanlagt uppger alltså närmare åtta av tio att de känner sig oroliga. Känslorna handlar framförallt om rädsla för att närstående ska bli sjuka och dö. Det kan handla om mor- och farföräldrar eller barnens egna föräldrar. I flera fall visade det sig att barnen var oroliga över att deras husdjur skulle drabbas.

– Det är tydligt att barnen snappat upp sånt de hört vuxna pratat om eller skymtat på tidningsrubriker. De har själva fått pussla ihop delarna till någonting begripligt, som inte nödvändigtvis stämmer, säger Anna Sarkadi.

Även de allra minsta barnen har tankar och känslor inför corona.

– Många föräldrar tror eller hoppas att barnen är lyckligt ovetande, men så är det verkligen inte, säger Anna Sarkadi.

Den storm av information som sköljt över befolkningen har i högsta grad påverkat barnen, men för många har den varit svårsmält. Bland ungdomarna tycker sju av tio att det skulle vara bra med mer information riktad till dem.

– Flera av de mindre barnen pratar om ett osynligt monster. De föreställer sig sjukdomen som ett fantasiväsen, någonting de lättare kan förstå, berättar Anna Sarkadi. 

Som vuxen behöver man förstå att barnen kommer att påverkas av pandemin. Därför är det viktigt att fråga barn om deras tankar kring corona och anpassa svaren efter barnets förmåga. Vuxenvärldens ansvar ligger inte minst i att tolka informationsflödet och göra det begripligt för att inte obefogad oro ska uppstå. Med äldre barn och ungdomar kan det vara bra att ha en diskussion om källkritik och vikten av att göra skillnad på teorier och fakta, tycker Anna Sarkadi.

Pandemin verkar emellertid inte bara skapa oro. Ljuspunkten i dess framfart är de sociala förändringarna, det angav 41 procent av ungdomarna och 27 procent av barnen. Det kan till exempel handla om mer tid med familjen, lägre tempo i vardagen eller mindre trängsel. Många talar också om de positiva effekterna som nedstängningen haft för miljö och klimat.

– Det märks att det är Gretas generation vi har att göra med. De är väldigt måna om miljöaspekten, berättar Anna Sakradi.

Förhoppningen är att de erfarenheter som våren och sommaren fört med sig ska göra att vi som samhälle kan stå bättre rustade, inte bara inför kommande pandemier, utan också för när livet går tillbaka till det normala.

– Vi är just nu med om en stor historisk händelse. Nu är det dags för barnens perspektiv att ta plats i historieskrivningen, tycker Anna Sarkadi.