– Barn blir inte svårt sjuka i någon hög utsträckning av covid-19 men påverkas verkligen av alla sociala restriktioner, säger Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare vid Region Sörmland.
Exakt hur barnen påverkas saknas studier för, även om det pågår en del, men som barnöverläkare får Charlotte Nylander ändå ständigt rapporter om barn och föräldrars hälsa.
Under pandemin har mycket ställts in som tillhörde vardagen för barn innan utbrottet. Vissa öppna förskolor har varit stängda och samtalsgrupper för nyblivna föräldrar har i perioder pausats. Restriktionerna har dessutom medfött att det varit svårt att umgås med den äldre generationen.
Forskning visar att de första åren är mycket viktiga för barns utveckling. Under de första levnadsåren bildas en miljon kopplingar i sekunden i barnens hjärnor och flest kopplingar har barnen vid två års ålder, enligt läkaren Anders Hansen i SVT:s program "Din hjärna". Efter det ägnar sig hjärnan mer åt att sortera bort de kopplingar som inte är nödvändiga, istället.
Förskolan och besök hos vänner och äldre i det egna nätverket är sådana platser där barn ges möjlighet till färdighetsträning och språkutveckling. Under lek och vid gruppaktiviteter skapas viktiga kopplingar i hjärnan.
– Vi har fått några rapporter om att vissa barn som varit hemma från förskolan, under en längre period, hamnat efter i sin språkutveckling, säger Charlotte Nylander.
För många barn går det bra ändå men det är i familjer med små resurser och med litet socialt nätverk som barn drabbas hårdast.
–För de som haft det lite tufft redan innan så blir den här krisen än värre och vi riskerar att se en ökad segregation i samhället, säger hon.
När barnens miljö, som de normalt befinner sig i, blir inskränkt av alla restriktioner får det konsekvenser för deras hälsa. Flera rapporter, men inte sammanställda, visar att barn är mera stillasittande under pandemin och befinner sig mer inomhus, enligt Nylander.
– De får kanske dessutom andra matvanor och vi befarar att övervikt och fetma ökar bland barn, säger hon.
Glädjande nog meddelade i alla fall regeringen under torsdagen att fritidsverksamhet för barn födda 2005 och senare kan återupptas.
Föräldrarnas egna hälsa spelar också stor roll för barnen. Det kan handla om allvarlig påverkan som arbetslöshet eller konflikter i hemmet.
– Mår föräldrarna dåligt så spiller det över på barnens utveckling och hälsa.
Aspekten psykisk ohälsa har region Sörmland redan studerat. Remisser till psykologer som jobbar inom mödra- och barnhälsovården, med frågeställningen nedstämdhet efter förlossning har ökat under pandemin.
– Det indikerar ökad psykisk ohälsa bland föräldrar.
Från barnavårdscentraler vittnar sjuksköterskor om vilsna nyblivna föräldrar, när föräldragrupper i perioder har blivit inställda och den äldre generationen inte kan ställa upp som de brukar. De upplever att de behöver klara det mesta själva och stressen ökar.
På pluskontot finns de föräldrar med goda resurser där pandemin kan ha gynnat barnen och föräldrarna. Vissa har kunnat dra ner på tempot via distansarbete och färre aktiviteter på kvällarna som frigjort mer tid.
Vad är ditt tips till föräldrar?
– Försök upprätthålla rutiner med återhämtning, även om det kan vara utmanade med små barn. Upprätthåll dina sociala kontakter digitalt eller träffas ute.