Under en period när havsörnen var akut utrotningshotad i Sverige fanns en tredjedel av hela beståndet i längs Sörmlandskusten.
– Sörmland har haft en viktig roll när det gäller havsörn, säger Karl Ingvarson, koordinator för hotade arter på länsstyrelsen i Sörmland.
– Vi har en ganska oexploaterad kust och med få ganska stora markägare vilket gör att det finns få som bor i skärgården.
Tillsammans med Björn Helander från Naturhistoriska riksmuseet står Karl Ingvarson bakom en slutrapport för det åtgärdsprogram som pågick 2009 till 2013 för den hotade örnen. Och tillståndet för havsörnen har förbättrats, men det är fortfarande med på rödlistan som missgynnad art.
I Sörmland finns cirka 50 häckande par och de har spridit sig från kusten och in i landet och häckar nu även vid exempelvis Båven, Mälaren och Hjälmaren. Men havsörnen har ett tufft sekel bakom sig. Inte mindre än två gånger har den varit nära utrotning. Kring förra sekelskiftet var det jakt som höll på att slå ut arten. Ett drygt halvsekel senare var det miljögifterna DDT och PCB som åter gjorde att havsörnen höll på att dö ut.
Trots att länsstyrelser runt om i landet på senare tid har arbetat med åtgärdsprogram är det främst ideella krafter som vi har att tacka för att vi kan se havsörnar oftare i dag, enligt Karl Ingvarson.
– Naturskyddsföreningen tog reda på var havsörnarna fanns och la ut kött utan miljögifter.
På 1950- och 60-talen var det genom fisk och annat kött som den åt som havsörnen fick i sig gifterna. Så genom att lägga ut giftfritt kött lyckades man få flera häckande par att klara sig.
– Nu har man slutat med det för att överlevnaden bland unga fåglar är så pass stor.
Men det finns fortfarande vissa orosmoln. Ett är bly. Trots att blyhagel förbjöds som ammunition i grunda våtmarker redan 2002 har dödligheten av blyförgiftning inte minskat bland havsörnarna. En annan vanlig dödsorsak är tågen och bland särskilt utsatta sträckor finns tågsträckan förbi Tystberga.
– Delvis kan det bero på att det finns en relativt tät population vid kusten. Men också att det finns mycket vilt som körs på och ligger kvar på spåret. Havsörnens huvudsakliga föda är fisk, fågel och kadaver. Den tar gärna mat som redan ligger och då sitter de på spåret när nästa tåg kommer.
På vissa ställen har det också visat sig att vindkraft kan hota havsörnarna och därför är det viktigt att vindkraftverk planeras på avstånd från kända boplatser.