— Just i dag är jag snuskigt glad.
Marit Paulsen har jobbat med djurskyddsfrågan i EU i många år. Men när finanskrisen kom lades den på hyllan. Så när kommissionären på onsdagen meddelade att förslaget ska tas upp i höst trodde hon först inte sina öron.
— Jag har kämpat och bråkat om det här. Även om det dröjer till januari eller februari nästa år (det är inte skandinaviska tider som gäller här) är det ändå helt fantastiskt.
Ett stort problem med EU:s djurskydd är att många länder struntar i reglerna. Därför behövs bättre kontrollsystem, enligt Marit Paulsen. I Sverige skulle transporter till slakt behöva kontrolleras bättre.
— De som har det bra är Italien och Danmark. De har polispatruller med veterinärer med sig på vägarna.
De långa avstånden mellan slakterierna i Sverige innebär problem.
— Vi måste inse att Sverige kan vara ganska problemfyllt i sammanhanget eftersom det är ett stort land med få slakterier. Det är lite riskfyllt. Då borde det finnas en polispatrull eller två med behörig veterinär.
På andra områden sköter sig Sverige bättre än andra EU-länder. Det är förbjudet att regelmässigt klippa grisarnas svansar - ändå sker det i de flesta EU-länder.
— Det är bara Litauen, Finland och Sverige som behåller svansarna på grisen. 25 länder gör det inte, trots att det är förbjudet. Så visst behöver vi ett djurens och matens FBI.
Hon tycker också att slaktmetoderna måste ses över och kontrolleras. Lagstiftningen är strikt, men undantag för religiös slakt missbrukas.
— Det används i många länder för att spara en tioöring här och där. Det sägs att i Belgien slaktas alla lamm utan bedövning och 75 procent av nötkreaturen.
Marit Paulsen vill också fokusera på djurens välmående, snarare än på siffror.
— Vi måste få fram en djurskyddslag som inte bara baseras på hur många kvadratcentimeter varje djur har att stå på. Den svenska idén om att om grisen kommer till slakteriet och har hel och ren svans så har den haft ett hyfsat liv. Har den avklippt eller avbiten svans är det något fel. Det är sånt vi ska gå efter.
Att frågan kommer upp efter valet gör att Marit Paulsen, 74 år, ställer upp i EU-valet igen.
— Han lovar att lägga fram det här förslaget i höst. Då kan jag för fan inte gå i pension i juni. Det hoppas jag att folk kan förstå. Min dröm är att jag lyckas etablera mig så pass bra att jag blir rapportör för det här lagförslaget, men det beror på röstsiffror.