Övergödningen är Östersjöns största problem. Förutom att den med sina algblomningar har förstört många baddagar för semestrande sommargäster leder den till minskad biologisk mångfald och utarmar fiskbestånden.
EU:s mål är att Östersjön och andra hav i Europa ska ha god miljöstatus till år 2020. För Östersjön, som räknas till ett av världens mest förorenade hav, är det en stor utmaning. Och efter att EU:s revisorer har granskat arbetet konstaterar de att det saknas både tillräckliga ambitioner och utvärderingsbara mål i arbetet som görs i länderna runt innanhavet.
Övergödningen beror på att näringsämnen som kväve och fosfor rinner ut från framför allt jordbruk och avloppsreningsverk i städerna. Trots omfattande bidrag från EU för att minska utsläppen har resultatet varit klent, skriver revisionsrätten i en särskild rapport.
Av de åtta medlemsländerna runt Östersjön följer fortfarande inte alla direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Dessutom har kommissionens uppföljning inte gjorts i tid. Och i frågan om utsläpp av kväve, nitratdirektivet, har länderna inte ställt tillräckligt strikta krav. På många håll följs inte de regler som finns om hur gödsel får spridas, enligt rapporten. Där konstateras också att inte något land har använt sig av möjligheten att kräva obligatoriska åtgärder för gårdar i områden där de särskilt behövs insatser som minskar näringsutsläppen.
Så här långt, konstaterar revisorerna, är det svårt att bedöma om EU:s strategi för Östersjöregionen har haft något mervärde när det gäller att minska utsläppen av näringsämnen.