– Då var vi i en situation när sjukvården var underfinansierad, säger Thomas af Bjur.
Då skulle pengar sparas. Antalet vårdplatser skars ned med tio procent rakt av. Det innebar samtidigt att många visstidsanställda sjuksköterskor fick sluta, visstidsanställda som hoppades på att få in en fot i landstinget och en fast tjänst när tillfälle gavs.
I dag saknas personal, sjuksköterskor, och landstinget tvingas ta in hyrpersonal.
Men det räcker ändå inte för att man ska kunna hålla öppet så många vårdplatser som man önskar.
Under några veckor i sommar kommer till exempel Nyköpings lasarett ha 89 vårdplatser öppna. Det ska jämföras med 162 man har i normala fall.
Färre vårdplatser betyder också att andra verksamheter blir lidande; färre operationer kan utföras, och patienter skickas till andra vårdgivare, vilket i sin tur betyder ökade kostnader.
Och så sent som i höstas vid en debatt i landstingsfullmäktiges var Thomas af Bjur oförstående till varför det var så viktigt att diskutera antalet vårdplatser.
Det låter annorlunda nu.
– Vi ser att vi kommer behöva flera vårdplatser.
Varför har ni inte redan utökat antalet vårdplatser?
– Vi har jobbat intensivt med frågan och ser att det ljusnar nu, svarar Thomas af Bjur och nämner lönehöjning, höjd studielön och nya lasarett som starka argument i rekrytering av ny personal.
Oppositionsrådet Magnus Leivik (M) tycker af Bjur har rätt: det behövs fler vårdplatser. Men han menar att det är Socialdemokraterna som bromsat.
– Det är ju väldigt lätt att montera ned, och dyrt och svårt att bygga upp något. Men så är det när man samarbetar med Socialdemokraterna, säger han.