Kunskapsskolans elever ligger ofta i topp i kommunens betygsliga. Så var det även förra läsåret. Kunskapsskolans hundra elever hade i genomsnitt 233 poäng medan de fyrahundra eleverna i den kommunala skolan hade 209 poäng i genomsnitt.
Nu visar färsk statistik att Kunskapsskolans elever i vissa fall får ett högre slutbetyg än resultatet på det nationella provet. Nästan hälften av eleverna fick högre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik och fysik. På friskolan Vittra Kungshagen fick över 60 procent av eleverna ett högre slutbetyg i svenska än de skulle ha fått om det nationella provet ensamt hade avgjort betyget.
Nationellt skiljer sig inte friskolor och kommunala skolor men i årets mätningar är friskolorna i Sörmland mer generösa med slutbetygen än de kommunala skolorna. Till exempel fick tre av tio friskoleelever i Sörmland ett högre slutbetyg än provbetyg i svenska mot två elever av tio i den kommunala skolan.
— Det finns inget som säger hur stor inverkan det nationella provet ska ha på betyget. För en del elever stämmer det väl överens med deras totala kunskapsbild, men det gäller inte alla. Provet prövar bara en del, säger Helena Svensson, undervisningsråd på Skolverket.
Hon tror att den nya betygsskalan kan spela in när skillnaderna blir stora mellan slutbetyg och provbetyg. I dag innehåller skalan fem godkända steg mot tidigare tre.
Hur viktiga är jämförelserna?
— Det beror på vem man frågar. Regeringen tycker att de är viktiga eftersom vi fått i uppdrag att göra dem. Skolorna kan ha en helt annan uppfattning. Vi ska analysera resultaten och redovisa senare i vår, säger Helena Svensson.