Medelåldern när svenska män får sitt första barn blir bara högre och högre. Förra året var den 31,5 år vilket är nästan 3,5 år äldre jämfört med deras egna pappor i början av 1980-talet. Men i Oxelösund är den skillnaden betydligt högre.
1980 var medelåldern 25,9 år. 2015 är den genomsnittliga förstagångspappan 6,3 år äldre – 32,2 år – vilket också är högst i Sörmland.
– Hela livet har sträckts ut. Vi lever längre, pensioneras senare och får barn senare, säger Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet och som forskat på ungdomskultur och faderskap, i en intervju med nyhetsbyrån Siren.
Yngst 2015 var förstagångspapporna i Trosa; 29,2 år. I Gnesta var genomsnittåldern 29,7 år och i Nyköping 30,9. Siffrorna kommer från SCB:s kommunstatistik där det visar sig att förstagångspapporna i Oxelösund var äldst i Sörmland även 2014; 30,9 år. Men i en liten kommun kan det bli stora förändringar mellan åren. 2012 var genomsnittsåldern i Oxelösund 28,8 år.
Möjliga förklaringar Thomas Johansson anger för hela riket är bostadssituationen, egna val samt att det tar lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden.
– På 1800-talet hade vi också en hög medelålder eftersom man inte hade råd att skaffa barn tidigt. I dag är det mer ett val, men samtidigt ska man inte bortse från det materiella och att det tar längre tid att etablera sig i yrkeslivet och på bostadsmarknaden i dag än det gjorde för 30 år sedan, säger han.
Äldsta förstagångspapporna 2015 fanns i Danderyd, 34,4 år. Yngst var de i Storfors, 27,1.