Överfisket - det största hotet
I Östersjön, liksom resten av världens hav, har de stora fiskarna minskat dramatiskt i antal de senaste hundra åren. Forskare är överens om att den största orsaken är fisket och att överfisket utgör ett av de allvarligaste hoten mot den marina miljön, enligt Havsmiljöinstitutet. I Skagerrak och Kattegatt har de flesta rovfiskarna minskat med mer än 70 procent och andra bestånd har kollapsat helt. Rockor, hajar och hälleflundror är så gott som försvunna och de flesta lokala bestånd av torsk, kolja, rödspätta och piggvar har utrotats. Och problemet är likartat i alla världens hav. Exempelvis uppskattas att en fjärdedel av världens hajarter och rockor hotas av utrotning.
Bara på ett ställe längs den svenska kusten finns friska bestånd med stor fisk och det är Öresund där trålförbud har gällt sedan 1930-talet.
– Fisket är det stora hotet mot haven. Inget kan mäta sig med det, det påverkar hela havens ekosystem fundamentalt, säger professor Olof Lindén.
Sjöfarten nytt hot mot valarna
Sjöfarten på haven har ökat kraftigt och i dag far tre gånger så många fartyg på haven som det gjorde för 25 år sedan. Och skulle man räkna den volym som transporteras på haven så har den ökat ännu mer. De stora fartygen som alltså är fler och dessutom går snabbare utgör ett hot mot de stora valarna. Visserligen har valjakten begränsat till valarnas fördel, men sjöfarten tar nu över som det stora hotet. Anledningen är att båtarna krockar med valarna.
– Fartyg är mycket större och mycket hårdare, en val är en mjuk företeelse, och de stackars valarna har ingen chans, säger professor Olof Lindén.
Enligt den forskning som finns verkar valarna kunna upptäcka fartygen om de går långsammare, men ju fortare fartygen går desto mindre kan valarna upptäcka dem.
Haven blir varmare och surare
Haven undgår inte klimatförändringarna som gör haven både varmare och surare. Temperaturen stiger mest närmast poolerna och det minskande istäcket påverkar flera arter, exempelvis vikaresälen som finns i Östersjön och som är beroende av is för att föda sina kutar. Senare mätningar visar också att djuphaven har blivit varmare och troligen har haven sugit upp delar av den ökande värmen, vilket också tros vara förklaringen till att den globala uppvärmningen verkar ha gått långsammare de senaste åren.
Dessutom gör den höjda koldioxidhalten i atmosfären att den kolsyra som då bildas sänker vattnets ph. Det surare vattnet bryter ner korallreven som redan har skadats på många håll i världen.
Döda Havet – snart slutar det sjunka
Under många år har Döda Havet sjunkit ungefär en meter varje år. Anledningen är att vattnet i Jordanfloden tas till konstbevattning i Israel och Jordanien.
Det här har lett till att hotell, som för några år sedan byggdes intill strandkanten, nu ligger flera kilometer från vattnet. Det har lett till markerosion och det har lett till att det kvarvarande vattnet blir allt saltare.
Och det är just det sistnämnda som också kommer att stoppa sänkningen av havet ytterligare. Snart når nämligen havet den salthalt vid vilken vatten börjar tas från atmosfären och sugas ner i havet.
Kanske sjunker den ytterligare en meter eller två, men därefter avstannar det. Det kommer att innebära torrare luft i ett redan hett och torrt område, men Döda havet kommer sluta att sjunka.
Arktis extra känsligt
De snabbaste förändringarna i havet pågår i Arktis. Tusentals fartyg tar i dag vägen genom Nordostpassagen sommartid. För bara fem år sedan var det bara en handfull som tog den vägen, men i takt med att isen smälter alltmer sommartid i Arktis väljer fler den kortare och därmed billigare vägen. Men det ställer nya krav på sjöfarten. Det är exempelvis längre till nödhamnar och räddningsmöjligheter längs med Sibiriens kust och fartygen måste vara bättre utrustade och ha större uthållighet innan de kan bli undsatta.
Eftersom vattnet är så kallt i Arktis innebär det också att det tar längre tid för vattnet att återhämta sig om det exempelvis skulle läcka ut olja.