â Jag tycker det Ă€r alldeles utmĂ€rkt naturligtvis. Det var vad vi begĂ€rde, krĂ€vde och hoppades pĂ„, sĂ€ger Hasse Gustafsson.
En av anledningarna, menar Gustafsson, Àr att lÀnet Àr för tÀtbefolkat, bÄde av mÀnniskor och tamboskap. Detta gör att vargen enbart hade stÀllt till med ofog.
â Konsekvenserna hade blivit enorma för lansbygdsborna. FĂ„rbesĂ€ttningarna Ă€r tĂ€tt utspridda över Södermanland, vargen hade medfört stor pĂ„verkan pĂ„ fĂ„rbönderna, sĂ€ger Gustafsson.
Dovhjort och vildsvin finns det gott om, till mÄngas förtret. Ett argument var att vargen skulle kunna bidra med att kontrollera de tvÄ viltstammarna som orsakar stora betesskador.
â Det argumentet finns. Men, och detta Ă€r viktigt att komma ihĂ„g, vargen bidrar till ökad rörelse bland viltet. Vilket dĂ„ kan göra att betesskadorna blir betydligt fler.
Gustafsson menar att risken att lÀnet skulle förlora sina eftersöksjÀgare skulle öka om varg slÀppts ut.
â I vĂ€stra Götalandsregionen var det flera eftersöksjĂ€gare som sade upp sig pĂ„ grund av rĂ€dsla för att deras hundar skulle fara illa. Man ville inte slĂ€ppa hundarna pĂ„ eftersök dĂ€r det fanns vargrevir etablerade.
Lösningen för att fÄ kontroll pÄ vildsvinen och dovhjortarna Àr, inte sÄ förvÄnande, en utökad jakt och fler jÀgare.
â DĂ€r mĂ„ste vi bli bĂ€ttre. I synnerhet godsĂ€garna som bedriver kommersiell jakt, stammarna har tillĂ„tits bli stora pĂ„ grund av de ekonomiska fördelarna med att kunna hĂ„lla mĂ„nga jakter, sĂ€ger Gustafsson.