Nyköpings kommun lånar stora belopp till sina investeringar, men lånar inte specifikt till respektive projekt.
– Vi har ju budgeterat för att låna främst till våra investeringar. Hade vi inte behövt ligga ute med de här pengarna hade vi kunnat låna mindre, säger Maria Fredriksson, ekonomichef i Nyköpings kommun.
Eftersom räntorna i dagsläget är låga ligger kommunens räntekostnader på en procent.
– Räknar man en procent på de här 45 miljonerna så är det 450,000 kronor det handlar om. Det är ju pengar det också, en heltidstjänst i princip. Det är klart att det är pengar som vi skulle kunna använda till någonting bättre än att betala på lån för att staten inte betalar ut det den är skyldig att göra.
– Det är helt bedrövligt att staten ligger så efter med det här. Vi har så enorma summor att fodra till dem, som vi inte får någon ränta på.
I Oxelösund har kommunen inte behövt ta några extra lån.
– Vi har de pengar vi har och då får vi försöka att hantera det efter bästa förmåga, säger ekonomichefen Magnus Petersson.
– Tittar man på resultatet nu per augusti så går vi 30 miljoner plus, så vi har fått ta utav det.
Budgetöverskottet är en del i att kommunen klarar sig utan att ta lån. Dessutom har de gjort tillfälliga besparingar på grund av budgeterade investeringar som i nuläget skjutits upp till senare.
– Vi har inte fått de pengar vi ska ha av Migrationsverket, men sedan är det andra saker som inte blir genomförda av olika orsaker och då behöver vi inte betala ut pengar på det. Så vi har lyckats att klara av det här utan att ta några lån för detta.
Trosa kommun har inte behövt ta specifika lån för att täcka sina kostnader för flyktingmottagandet. Däremot använder de sin kredit hos banken.
– Vi utnyttjar kommunens checkräkningskredit, säger Margareta Smith, ekonomichef i Trosa kommun.
– Min bedömning just nu är att vi inte kommer behöva ta lån och det beror på att vi investerar mindre än vad vi har gjort tidigare.
Kommunen lånade under flera år stora belopp på grund av investeringar i bland annat VA-nät, simhall och skolor.
– Hade vi inte legat ute med så här mycket pengar hade vi kanske kunnat amortera en del av de här lånen, men det har vi inte kunnat göra.
I Gnesta har kommunen löst situationen med ett lån för att minimera utnyttjandet av checkräkningskrediten.
– Vi lånade 40 miljoner kronor innan sommaren, vilket var första gången i kommunens historia. De uteblivna ersättningarna är en del i detta, säger Susanne M Gustafsson, ekonomichef i Gnesta kommun.
Lånet ska även täcka ökade investeringskostnader inom andra områden. Men kostnaderna för kommunens eget HVB-hem, där kommunen ligger ute med 18,9 miljoner kronor som Migrationsverket ännu inte utbetalat, bidrar alltså till kommunens lånebehov.
– Vi är besvikna på den långa handläggningstiden för återsökspengarna, säger Gustafsson.