Epa-traktorerna kommer också påverkas av EU.
Ukraina: Räkna med nya stödpaket – både ekonomiska och militära. Flera partier listar Ukraina som den viktigaste framtidsfrågan – men ju längre kriget pågår desto svårare blir det att hålla ihop EU. Rena utrikesfrågor är inte EU-parlamentets bord, men blir det en budgetfråga ska parlamentet säga sitt.
Klimatet: Ett nytt 2040-mål ska klubbas. EU-kommissionen vill minska utsläppen av koldioxid med 90 procent till 2040. Än finns inga konkreta förslag på hur det ska gå till, de kommer först när den nya kommissionen är på plats. Klimatförhandlingar väntas bli ordentligt mycket svårare än tidigare, flera partier sätter klackarna i backen.
Körkort för epa: EU-parlamentet och EU-länderna har i en första runda sagt ja till 16-årsgräns för A-traktor med tuffare körkortsprov, samtidigt som den tillåtna hastigheten höjs. Nu pågår slutförhandlingar. Regeringen har lovat kämpa för Sveriges 15-årsgräns – även svenska parlamentariker är engagerade. Men det ser tufft ut för den svenska linjen.
"Chat control": Motståndarna har döpt EU-kommissionär Ylva Johanssons lagförslag från 2022 till "chat control". Syftet är dock att komma åt sexuella övergrepp mot barn på nätet. Läget är låst.
Jordbrukspolitiken: Protesterande bönder och skenande matpriser sätter press på EU:s jordbrukspolitik. En ny budget ska förhandlas fram, som ska ta vid när dagens löper ut 2027.
Försvar och säkerhet: Blir allt viktigare efter Rysslands angrepp på Ukraina. EU-parlamentets inflytande över rent militära frågor är liten, men handlar det om pengar, till exempel stöd till försvarsindustri, är de med och beslutar.
Något många inte tänker på är att de svenska kandidaterna kommer att ingå i stora partigrupper i EU-parlamentet. Något som kommer att styra hur de röstar. Här är grupperna – och vilka svenska partier som sitter i dem.
EPP – Europeiska folkpartiet: De konservativa är störst i EU-parlamentet och väntas bli det igen, dominerade av tyska CDU/CSU. EPP stöttar Ukraina och starkare industri – men är också mer välvilligt inställt till traditionell jordbrukspolitik och styre från Bryssel än vad de svenska medlemmarna M och KD brukar gilla.
S&D – Socialdemokrater och demokrater: Har ofta krokat arm med EPP för att leda EU, även om man ända sedan 90-talet fått nöja sig med att vara den mindre av de två stora. Just nu är spanska PSOE största parti. Stöder Ukraina och ser gärna fler statliga och överstatliga investeringar. Deras önskan om större EU-inflytande på arbetsmarknaden och den sociala sektorn är ofta på tvärs med svenska S.
RE – Förnya Europa: Liberaler. Nu väntas ett större tapp för den handels- och Ukrainavänliga gruppen, som varit viktig för att få ihop en majoritet bakom olika förslag. RE vill ha ett betydligt mer federalt EU med större makt för parlamentet – vilket skaver en del för svenska medlemmarna C och L.
De gröna/Europeiska fria alliansen: Bland miljöpartisterna ingår även regionala partier, EU:s piratpartister och andra småpartier. Har hjälpt till att få tyngd bakom klimatpolitiken, även om man ofta kritiserat övrigas ambitioner. Domineras av tyskar, ofta med en mer liberal narkotikapolitik än vad som gillas av svenska MP.
ECR – Europas konservativa och reformister: Skapades av brittiska Konservativa partiet (Tories), när de tyckte att EPP var för federalistiskt. Domineras nu av polska PIS som tryckt på i mer EU-skeptisk riktning, med fokus på minskad invandring och konservativ familjesyn. Står bakom Ukraina, men överväger att släppa in ungerska regeringspartiet Fidesz, vilket fått svenska SD att kräva särskilda röstregler.
ID – Identitet och demokrati: Den uttalat EU-kritiska ytterhögern spretar rejält, men förenas i kritik mot invandring och överstatlighet, men också en klart mer förlåtande syn på Ryssland. Väntas växa ordentligt, vilket dock hänger mycket på hur de olika ytterhögerpartierna väljer att formera sig. Har inga svenska medlemmar.
Vänstern/GUE-NGL: Är liksom ytterhögerns ID rejält spretande, med allt från irländska Sinn Féin till kommunistpartier. Starkt engagerat i nedrustning och hbtq-frågor, men också med flera som behållit sin Moskvavänlighet sedan kalla kriget, vilket ofta går på tvärs med svenska V.
De grupplösa: Egentligen ingen grupp utan bara samlingsnamn för partier som inte vill eller får vara med några andra: just nu allt från ungerska Fidesz till grekiska gammelkommunister.