Har du inte koll på den nya sammanhållningspolitiken i EU? Då är du inte ensam. En av EU:s stora utmaningar är att få medborgarna att känna till sammanhållningspolitiken och de fonder som delar ut pengar till regionerna.
Bristerna i kommunikationen till medborgarna är en fråga som har kommit upp flera gånger när lokala representanter möts i Bryssel i veckan under europeiska veckan för regioner och städer. De regionala strategifonderna har vuxit i EU:s budget och gått om jordbruksstödet som största budgetpost. Ändå är de fortfarande relativt okända.
Men Sörmland har utmärkt sig i Bryssel genom att vara tidigt ute med att använda sig av först Lissabonstrategin som sedan har övergått till EU 2020-strategin där strategifonderna är det viktigaste verktyget. Det handlar alltså om pengar som delas ut till regionerna, då regioner och kommuner anses vara de som bäst vet var pengarna behövs.
En som har jobbat mycket med detta genom åren är Elisabeth Langgren Lundov på regionförbundet Sörmland. Enligt Pierre Schellekens, biträdande kanslichef hos EU:s energi- och klimatkommissionär, är det ofta eldsjälar som gör att en region eller stad antingen bara följer med i EU-arbetet eller väljer att utnyttja de många möjligheter som finns.
– Vi på kommissionen kan staka ut linjer men det blir mycket tomma ord om inte kommunerna och regionerna gör något. Det är det som Sörmland har gjort. Och Elisabeth är ju Madame Sörmland i Bryssel, säger Pierre Schellekens och skrattar.
– Hon har lyckats placera Sörmland på kartan. När man talar investeringsstrategier och Sverige tänker många här i Bryssel på Sörmland.
På senare år har andra regioner gjort den resa som Sörmland gjorde tidigt och enligt Elisabeth Langgren Lundov måste Sörmland se till att fortsätta jobbet för att inte tappa fart. Inom kort ska regionförbundet ut på tur i länet och informera om strukturfonderna och uppmana kommuner och andra att söka pengar.
För det finns fortfarande mycket pengar kvar att söka. Exempelvis finns cirka 60 procent av pengarna kvar på området som handlar om att minska koldioxidutsläpp. Målet är att skapa jobb och få EU:s ekonomi att växa och pengar kan gå till projekt om exemeplvis integration och skapandet av nya jobb.
Och om Sörmland har varit bra, är strukturfonderna alltså ännu mindre kända i andra regioner. I Bryssel lyfts det som en förklaring till att Storbritannien röstade för att lämna unionen.
– När gruvorna stängde i Wales var EU-fonderna där och bidrog till att omskola gruvarbetarna. Men det har varit en stor brist på kommunikation om vad fonderna har betytt för Storbritannien, säger Corina Cretu, kommissionär med ansvar för regionalpolitik.